Patientens möjlighet till ekonomis ersättning vid estetisk personskada

Abstract

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen. När det gäller skönhetsoperationer upprättas det ibland sk. operationsavtal mellan läkaren och patienten. Ett tredje alternativ är således att yrka på kontraktuellt skadestånd enligt avtalet. Den principiella frågan är vilka rättsliga kriterier i de olika regelkomplexen som är avgörande för om ekonomisk ersättning utgår eller inte. När det gäller estetisk kirurgi och möjligheten till ersättning ur patientförsäkringen är det framförallt 6§ 1 st p. 1, behandlingsskada som blir utslagsgivande för om ersättning kan utgå. Om ett tillfredsställande resultat inte uppnåtts trots att behandlingen har skett på ett helt korrekt sätt i enlighet med vedertagna behandlingsmetoder, grundar detta förhållande inte rätt till ersättning enl 6§1st p.1. Det avgörande rättsliga kriteriet när det gäller en patients möjlighet att få ersättning för en misslyckad skönhetsoperation enligt SkL är samtycket. Om det kan visas att patienten skulle ha avstått från behandlingen om hon blivit informerad om att det förelåg risk för skada av det slag som uppkom, kan patienten få skadestånd. Enligt de rättsfall jag studerat förefaller det något lättare för en patient att visa att denna inte hade valt att genomgå operationen när det gäller vård som inte är medicinskt betingad dvs. icke nödvändig vård, såsom en skönhetsoperation. Avgörande för om ekonomisk ersättning skall kunna utgå enligt operationsavtalet är beroende av vilken grund patienten åberopar. Det förefaller som att avtalet får en större betydelse när patienten hävdar att läkaren har brustit i sin informationsplikt. SkL blir tillämplig om inget annat är avtalat. Det innebär att det som operationsavtalet reglerar bör gälla framför SkL. Om patienten hävdar att läkaren har gjort fel i sitt operationsutförande dvs. att läkaren har använt en felaktig behandlingsmetod/ teknik som orsakat en personskada kan patienten åberopa patientförsäkringen och avtalet får då en mindre betydelse, eftersom PsL är en tvingande lagstiftning.