Företagshemligheter- Ansvar vid röjande eller utnyttjande

Abstract

Med företagshemlighet avser man i lag (1990: 409) om skydd för företagshemligheter (FHL) ”sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende”, 1 § FHL. Det skall således röra sig om Information som skall avse affärs- eller driftsförhållande i näringsidkarens rörelse. Informationen skall hållas hemlig av näringsidkaren och ett röjande av informationen skall vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Lagen är endast tillämplig på obehörigt angrepp på företagshemligheter, 2 § FHL. Ordet angrepp används för att beteckna olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. FHL kriminaliserar två olika handlingar, företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet. Bestämmelserna kompletteras med stadganden om skadestånd, vitesföreläggande samt regler om överlämnade av handlingar och dylikt. Uppsatsen börjar med att behandla de till FHL bakomliggande intressena, d.v.s. marknadsekonomi och den privata äganderätten, yttrandefrihet och den fria opionsbildningen, konkurrensrätten samt arbetstagarnas intressen. Jag har sedan valt att behandla några av de problem som kan uppkomma vid tillämpningen av lagen. Fokus i uppsatsen ligger på tillämpningen av skadeståndsansvaret för röjande eller utnyttjande av företagshemligheter. I FHL regleras skadeståndsansvaret för de situationer, då angreppet inte varit olagligt, i 6-8 §§. Tonvikten i redogörelsen ligger på bestämmelsen i 7 § FHL. Denna bestämmelse reglerar ansvaret för arbetstagare under och efter anställningen. En av svårigheterna vid fastställande av ansvar för röjande eller utnyttjande av företagshemligheter, är att avgöra i vilken utsträckning en person faktiskt ansvarar och enligt vilken bestämmelse. För att belysa problematik har jag valt att i uppsatsen redogöra för skadeståndsansvaret för arbetstagare, verkställande direktör och styrelseledamot. FHL är för sin tillämpning beroende av avtalsregleringar och bestämmelse i annan lag. Av stor betydelse för skadeståndsbestämmelserna i lagen, är lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten är inte föremål för en generell lagstiftning utan anses utgöra en allmän rättsgrundsats. Då lojalitetsplikten sätter gränserna för ansvaret enligt 7 § FHL, behandlar uppsatsen principen ingående Uppsatsen behandlar även giltigheten av sekretessavtal efter anställningens upphörande. Då praxis rörande konkurrensklausuler för arbetstagare är av betydelse för tillämpningen av sekretessklausuler redogörs även denna praxis i uppsatsen.