"Var han verkligen Buffalo Bill?" En komparativ studie om högläsning och läsförståelse i år 4-6

Abstract

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och med hjälp av scaffolds, stöttning i form av lärarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterär bok genom högläsning. Jag ville undersöka vilka effekter när det gäller läsförståelse som kunde utläsas utifrån en sådan undervisningsmodell. De aspekter av läsförståelse jag ville undersöka var förmågan att samtala om och reflektera över texten, förstå orsakssammanhang och dra slutsatser, ställa frågor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville också se vilka effekter på elevernas attityd till den lästa boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgångspunkt var lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Den utgick ifrån Vygotskijs teorier om den närmaste utvecklingszonen. Det en elev kan göra tillsammans med andra kan den göra på egen hand i morgon. Metod: Studien hade en komparativ uppläggning där två klasser i år 4-6 ingick. I den ena klassen fick eleverna lyssna till högläsning och i samband med läsningen samtala med varandra om texten med lärarens stöd. Eleverna undervisades vid dessa tillfällen i användandet av olika lässtrategier. I jämförelseklassen lästes samma högläsningsbok utan någon särskild undervisning eller samtal om texten. Ett representativt urval ur de bägge klasserna, i studien kallade undersökningsgruppen respektive jämförelsegruppen, deltog sedan i skriftlig och muntlig utvärdering och resultaten jämfördes och analyserades utifrån syftet med studien. Resultat: Ur ett kvantitativt perspektiv kunde inga säkra resultat utläsas av undervisningen när det gällde att förstå orsakssamband och dra slutsatser. Däremot sågs en tydlig attitydskillnad mellan grupperna där eleverna i undersökningsgruppen visade en klart mer positiv attityd till boken. Dessa elever visade också prov på att kunna göra djupare tolkningar av orsakssamband samt en kvalitativt större förmåga att kunna samtala om och reflektera över texten. Förmågan att ställa frågor skilde sig åt genom att eleverna i undersökningsgruppen ställde fler frågor och frågor med känsloengagemang gentemot personerna i boken. Majoriteten av eleverna i bägge grupperna kunde sammanfatta textens viktigaste tankar men undersökningsgruppens slutsatser rörde sig på en djupare tolkningsnivå.