dc.description.abstract | Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig främst av begreppen "deliberativt samtal" och "deliberativ demokrati". Jag intresserar mig därmed speciellt för hur medbestämmande, kompetens, tradition och samtal och kommunikation uppfattas av de intervjuade rektorerna i relation till frågeställningarna. Jag har genomfört fyra intervjuer med rektorer från fyra olika skolor. Samtliga rektorer arbetar mot de tidigare åldrarna, en har ansvar för alla år F-9. Intervjuerna/samtalen har varit av karaktären djupintervju som jag sedan försökt att utifrån en hermeneutisk metod tolka. Svaren har jag sammanställt under sex övergripande rubriker; ledarskap, kommunikation och samtal, tradition och kultur, profession som kompetens och förmågor, trygghet och motivation. Resultat och slutsats. Begreppet elevinflytande framstår som ett förhållandevis svårgripbart och mångtydigt begrepp. Elevinflytande är beroende av och styrs av flera faktorer som styrdokument, tradition, vilket didaktiskt perspektiv läraren och skolledningen har och inte minst synen på maktrelationer. Det framtonar en dubbelhet i skolan beträffande elevinflytande. Å ena sidan finns en vilja att dela makten med eleverna men å andra sidan finns inte riktigt formerna för det. Många faktorer hindrar och motverkar elevers reella inflytande. Dessa hinder eller faktorer kan vara inställningen till huruvida elever kan eller bör ha inflytande, otrygghet hos läraren, den dolda läroplanen, tradition, kompetens och förmåga hos lärare att leda deliberativa samtal, bristen på möjligheter för rektor att verka som pedagogik ledare och själva skoltvånget. Kommunikation och samtal är faktorer som för rektorerna är viktiga. Samspelet mellan lärare och elever, tryggheten och kompetens hos läraren har betydelse för hur väl man lyckas ge eleverna ett reellt inflytande eller inte. Slutligen framstår också ledarskapet betydelsefullt. Rektor behöver driva frågan om elevinflytande på ett medvetet och strukturerat sätt. Det krävs en samsyn kring elevinflytande som grundar sig på måldokument och värdegrund. | en |