dc.contributor.author | Jansson, Pernilla | |
dc.contributor.author | Simonsson, Hanna | |
dc.contributor.author | Perland, Liselotte | |
dc.date.accessioned | 2009-09-24T08:10:44Z | |
dc.date.available | 2009-09-24T08:10:44Z | |
dc.date.issued | 2009-09-24T08:10:44Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/21122 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Syftet är att kartlägga hur pedagoger i en västsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen.
Frågeställningar
• Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?
• Hur involveras elever?
• Hur involveras föräldrar?
• Hur kan IUP vara ett ”levande dokument” i det dagliga arbetet?
• Vilken kompetensutveckling har lärarna fått och vilken kompetensutveckling är de i behov av?
Metod:
Vi har valt att besvara våra frågeställningar dels genom litteraturgenomgången och dels genom en enkätundervisning riktad till klasslärare i år 1-6. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning som är dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lämpligast med tanke på vårt syfte.
Resultat:
Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmänna råden. De anser att genom att arbeta med IUP blir målen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger värdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bättre. Trots det uttrycker många att det är mycket tidskrävande och att det stjäl tid från lektionsplaneringen. Enligt lärarna i enkäten känner man sig stressad och anser inte att man uppnår syftet med IUP i den utsträckning som är önskvärt. Den arbetsinsats man lägger ner är för stor i förhållande till den effekt det ger. Att utforma en IUP kan för läraren kännas som ett krav istället för ett medel för att höja kvaliteten i arbetet. Resultatet visar på att det kan vara svårt att involvera föräldrarna i dialogen vid upprättandet av IUP. Bland eleverna upplevs engagemanget högre än hos föräldrarna men målet är dock att alla elever skall känna sig delaktiga och ta ansvar för sitt eget lärande. Andelen lärare som fått bristfällig eller ingen information alls om IUP är relativt hög. Vår tolkning utifrån svaren i enkäten är att de allra flesta uttrycker ett behov av kompetensutveckling. Vidareutbildning i form av föreläsningar, pedagogiska samtal och tid är det som de flesta önskar sig när det gäller vidare kompetensutveckling. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | individuella utvecklingsplaner | en |
dc.subject | skriftliga omdömen | en |
dc.subject | samtal | en |
dc.subject | dialog | en |
dc.title | "IUP en självklarhet - vem kan jobba utan mål" | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |