Förskolan, pedagogen och läroplanen. En kvalitativ studie om att erfara och omsätta Lpfö-98

Abstract

Inom den svenska förskolan arbetar en mängd personer, vilka till största delen tillhör två olika yrkesprofessioner, förskollärare och barnskötare. Gemensamt för dessa är att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i läroplan för förskolan, Lpfö-98.

I min egen yrkesverksamhet som förskollärare har jag mött andra förskollärare och barnskötare, med deras olika sätt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tänker kring uppdragets innehåll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta är bakgrunden till denna studie.

Syftet med studien är att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 år erfar samt beskriver att de omsätter Läroplan för förskolan, Lpfö-98. Syftet är också att analysera om det föreligger några likheter eller skillnader i erfarande hos dessa två yrkesprofessioner och i så fall beskriva hur de gestaltar sig.

Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn från 1 – 5 år. Intervjuerna analyseras utifrån två skilda teoretiska ansatser. Dels fenomenografi, men även utifrån en hermeneutisk ansats, eftersom det är forskningsfrågan, syftet, som styr valet av metod och ansats. I denna studie betyder det att fenomenografi används för att analysera pedagogernas erfarande av läroplanen som dokument, samt att en hermeneutisk tolkning av intervjuerna sker för att finna pedagogernas uppfattningar kring hur de omsätter läroplanen i sin verksamhet.

Resultatet av denna studie visar på tre kritiska aspekter i erfarande av läroplanen, nämligen att den erkänner, förenar och den styr pedagoger. Studien visar även att pedagogerna omsätter läroplanen i sina verksamheter genom att planera, diskutera samt att delta i verksamheten. Vad det gäller likheter och skillnader utifrån pedagogernas yrkestillhörighet, visar resultatet på både likheter och skillnader, de skillnader som framkommer är viktiga att reflektera över, eftersom de då kan göras till möjligheter för förskolans verksamhet och inte till hinder.