"Nä, men jag har flickvän".

Abstract

Ett holistiskt synsätt är en förutsättning för god vård. För att se hela människan är det nödvändigt att känna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever i lägre utsträckning än andra att de är nöjda med sjukvården de får. Det är främst heteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen. Genom att förutsättas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ”komma ut” inför vårdgivaren eller riskera att få sämre vård än vad de annars skulle kunna få. I denna uppsats har författaren granskat vilken kunskap sjuksköterskeutbildningen förmedlar till studenterna angående heteronormativitet och dess påverkan på omvårdnadssituationer med lesbiska och bisexuella kvinnor. Sjuksköterskeutbildningen på fem slumpmässigt utvalda lärosäten har granskats. Kursplanerna har lästs igenom och kursmål som har, skulle kunna ha, eller borde medföra en diskussion om heteronormativitet har tagits ut. Av dessa bildade författaren sedan tre kunskapsområden. Utifrån kunskapsområdena har sedan kurslitteraturen granskats. Granskningen visade att kursplanerna och kurslitteraturen innehöll lite eller ingen information om heteronormativitet och dess betydelse. Däremot uttryckte en betydande del av kurslitteraturen en heteronormativ syn på människan, där alla förutsätts vara heterosexuella och att män är aktiva och kvinnor är passiva. Med detta som utgångspunkt drar författaren slutsatsen att det blir svårt för sjuksköterskor att till fullo nå upp till Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, att följa diskrimineringslagen eller att skapa förutsättningar att nå upp till statens utsatta folkhälsomål för sexuell och reproduktiv hälsa.