dc.contributor.author | Fridlund, MariAnne | |
dc.date.accessioned | 2010-07-14T12:21:58Z | |
dc.date.available | 2010-07-14T12:21:58Z | |
dc.date.issued | 2008 | |
dc.identifier.issn | 1404-062X | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/22979 | |
dc.description.abstract | I den offentliga debatten kan man ofta höra att Sverige och svenskarna måste bli
bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer hit genom de utländska
akademiker som av ena eller andra anledningen flyttar till vårt land. Att få ett
arbete och göra nytta och att få känna delaktighet i det svenska samhället är för
de flesta av dessa människor det viktigaste målet.
I rapporten presenteras resultaten från en uppföljningsstudie som gjordes på
några olika grupper av utländska lärare som kompletterat sina utbildningar från
hemlandet vid Göteborgs universitet. Dessa utbildningssatsningar gjordes på
uppdrag av Arbetsförmedlingen i Göteborg och det blev ett framgångsrikt samarbete
under många år.
Uppföljningen, som bestod av en enkät, genomfördes för att få information om
hur det hade gått för de utländska lärarna efter kompletteringsutbildningen.
Hade inträdet på den svenska lärararbetsmarknaden lyckats? Hade skolvärlden
öppnat dörrarna och hur upplevde de sin arbetssituation? Efter avslutad kompletterande
lärarutbildning och uttagen lärarexamen är dessa personer med utländsk
bakgrund svenska lärare.
Ett positivt resultat var att så många hade arbete som lärare. Alla arbetade dock
inte inom den inriktning man hade i sin ämneskompetens eller med de åldersgrupper
som utbildningen riktade sig mot. Ytterst få befann sig utanför lärararbetsmarknaden.
De flesta hade fått arbete inom tre månader efter avslutad komplettering.
För nästan en fjärdedel hade det dock tagit längre tid att komma in på
arbetsmarknaden.
Huvudintrycken från enkätsvaren ger en tudelad bild. Det finns en enorm glädje
att arbeta med eleverna på ett som man upplever annat sätt än i sitt hemland.
Det är för många positivt att få arbeta i arbetslag och känna sig jämlik med sina
kolleger. Flera berättar också att de haft nytta av sin utländska bakgrund på olika
sätt och att den egna dubbla kultur- och språkkompetensen kommer till användning.
Det framkommer också en annan bild, där man som lärare med utländsk bakgrund
inte känner sig accepterad och att den tidigare utbildningen inte anses
vara värd någonting. Några upplever också en bristande disciplin hos eleverna
och att det kan vara svårt att hantera. Läraryrket har inte heller den status i samhället
som många är vana vid.
Att få ett arbete är förmodligen det bästa och det mest naturliga sättet att inkluderas
i ett nytt samhälle. Men att ha ett arbete innebär inte att en person med
utländsk bakgrund automatiskt inkluderas. Det förutsätter en vilja att mötas och
en öppenhet från både den som vill in och från det mottagande samhället. Vi
lever i ett mångkulturellt samhälle och i en globaliserad värld och vi måste integreras
med varandra. | sv |
dc.format.extent | 65 s. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Institutionen för pedagogik och didaktik | sv |
dc.relation.ispartofseries | IPD-rapport | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2008:11 | sv |
dc.subject | Utländsk bakgrund | sv |
dc.subject | Lärare | sv |
dc.subject | Utbildning | sv |
dc.subject | Undervisning | sv |
dc.subject | Arbetsmarknad | sv |
dc.title | Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet | sv |
dc.title.alternative | En uppföljningsstudie av utländska lärares möte med den svenska skolan | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.type.svep | report | sv |
dc.citation.issn | 1404-062X | |
dc.contributor.organization | Göteborgs universitet | sv |
dc.contributor.organization | University of Gothenburg | sv |