Show simple item record

dc.contributor.authorFridlund, MariAnne
dc.date.accessioned2010-07-14T12:21:58Z
dc.date.available2010-07-14T12:21:58Z
dc.date.issued2008
dc.identifier.issn1404-062X
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/22979
dc.description.abstractI den offentliga debatten kan man ofta höra att Sverige och svenskarna måste bli bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer hit genom de utländska akademiker som av ena eller andra anledningen flyttar till vårt land. Att få ett arbete och göra nytta och att få känna delaktighet i det svenska samhället är för de flesta av dessa människor det viktigaste målet. I rapporten presenteras resultaten från en uppföljningsstudie som gjordes på några olika grupper av utländska lärare som kompletterat sina utbildningar från hemlandet vid Göteborgs universitet. Dessa utbildningssatsningar gjordes på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Göteborg och det blev ett framgångsrikt samarbete under många år. Uppföljningen, som bestod av en enkät, genomfördes för att få information om hur det hade gått för de utländska lärarna efter kompletteringsutbildningen. Hade inträdet på den svenska lärararbetsmarknaden lyckats? Hade skolvärlden öppnat dörrarna och hur upplevde de sin arbetssituation? Efter avslutad kompletterande lärarutbildning och uttagen lärarexamen är dessa personer med utländsk bakgrund svenska lärare. Ett positivt resultat var att så många hade arbete som lärare. Alla arbetade dock inte inom den inriktning man hade i sin ämneskompetens eller med de åldersgrupper som utbildningen riktade sig mot. Ytterst få befann sig utanför lärararbetsmarknaden. De flesta hade fått arbete inom tre månader efter avslutad komplettering. För nästan en fjärdedel hade det dock tagit längre tid att komma in på arbetsmarknaden. Huvudintrycken från enkätsvaren ger en tudelad bild. Det finns en enorm glädje att arbeta med eleverna på ett som man upplever annat sätt än i sitt hemland. Det är för många positivt att få arbeta i arbetslag och känna sig jämlik med sina kolleger. Flera berättar också att de haft nytta av sin utländska bakgrund på olika sätt och att den egna dubbla kultur- och språkkompetensen kommer till användning. Det framkommer också en annan bild, där man som lärare med utländsk bakgrund inte känner sig accepterad och att den tidigare utbildningen inte anses vara värd någonting. Några upplever också en bristande disciplin hos eleverna och att det kan vara svårt att hantera. Läraryrket har inte heller den status i samhället som många är vana vid. Att få ett arbete är förmodligen det bästa och det mest naturliga sättet att inkluderas i ett nytt samhälle. Men att ha ett arbete innebär inte att en person med utländsk bakgrund automatiskt inkluderas. Det förutsätter en vilja att mötas och en öppenhet från både den som vill in och från det mottagande samhället. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i en globaliserad värld och vi måste integreras med varandra.sv
dc.format.extent65 s.sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherInstitutionen för pedagogik och didaktiksv
dc.relation.ispartofseriesIPD-rapportsv
dc.relation.ispartofseries2008:11sv
dc.subjectUtländsk bakgrundsv
dc.subjectLäraresv
dc.subjectUtbildningsv
dc.subjectUndervisningsv
dc.subjectArbetsmarknadsv
dc.titleJag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhetsv
dc.title.alternativeEn uppföljningsstudie av utländska lärares möte med den svenska skolansv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv
dc.citation.issn1404-062X
dc.contributor.organizationGöteborgs universitetsv
dc.contributor.organizationUniversity of Gothenburgsv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record