Kvinnliga, manliga och ”riktiga” arbetsskador. En genusrättsvetenskaplig studie av arbetsskadebegreppet

Abstract

1976 infördes vår nuvarande lag om arbetsskadeförsäkring. Med begreppet arbetsskada skall förstås skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). 1993 genomfördes en lagändring som innebar att det blev svårare att få en så kallad arbetssjukdom klassad som arbetsskada. Bakgrunden var en kraftig ökning av antalet godkända arbetssjukdomar under slutet av 1980- talet, vilket inneburit ökade kostnader för arbetsskadeförsäkringen. Denna lagändring bidrog till en minskning av antalet godkända arbetsskador hos framförallt kvinnor. En mildring av beviskraven infördes därför 2002. 2007 presenterade Riksrevisionen en rapport med titeln ”Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen”. Ett av motiven till granskningen var att Försäkringskassans statistik över beviljande av ersättning tyder på att arbetsskadebedömningen skiljer sig åt beroende på om den sökande är en man eller en kvinna, något som i sin tur kan innebära stora problem för rättssäkerheten. Syftet med denna uppsats har varit att få förståelse för hur en till synes könsneutral lagstiftning blir ojämställd i sin tillämpning. För detta ändamål har en genusrättsvetenskaplig metod använts. Utgångspunkten har varit, vilket är grundläggande för genusrättsvetenskaplig forskning, att kunskap är socialt konstruerad och kontextuellt bunden och att rätten omöjligt kan ses som något objektivt system, fritt från mänskliga värderingar och föreställningar. Genom att tillämpa genusrättsvetenskaplig metod har även ett grundantagande gjorts, nämligen att kön har betydelse för rätten. I uppsatsen undersöks både skillnaden mellan kvinnors och mäns arbete och skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetsskador. Syftet har varit att ta reda på vilket arbete och vilka skador som utgör norm för vår förståelse av begreppet arbetsskada, det vill säga vad som utgör en ”riktig” arbetsskada. De rättskällor och det material som används vid bedömning av arbetsskadeärenden har studerats i syfte att försöka se vilka värderingar, normer och föreställningar som påverkar tillämpningen av arbetsskadebegreppet. I denna analys har isärhållning och hierarki varit två nyckelbegrepp. Målet med uppsatsen har således varit att se inom vilka ”ramar” och under vilka premisser som tillämpningen av arbetsskadebegreppet sker.