Läsvanor hos sfi-elever på C- och D-nivå

Abstract

Denna uppsats behandlar läsvanor hos sfi-elever på C- och D-nivå. Bakgrunden består i att eleverna som sökt extraundervisning för att få hjälp med att skriva på svenska också visat sig ha problem med att läsa på svenska. Genom kvalitativa intervjuer undersöks i vilken mån eleverna läser på svenska och på modersmålet/skolspråket utanför skoltid, hur mycket tid och vilken typ av texter. Studien undersöker också om det finns skillnader i låg- och högutbildade sfi-elevers läsvanor och hur eleverna upplever läsningen på svenska och på modersmålet/skolspråket. Matteuseffekten beskriven av Stanovich (1986) innebär, när det gäller läsning, att elever med hög utbildning (minst gymnasienivå) fortsätter att utveckla sin förmåga att läsa, medan de med lägre utbildning tappar i läsförmåga efter skoltiden. De åtta informanterna i studien kommer från flera olika länder och har olika lång utbildningsbakgrund. Resultatet av undersökningen visar att samtliga elever läser olika typer av texter på svenska och på modersmålet/skolspråket utanför skoltid. Man kan se vissa mönster i skillnader mellan låg- och högutbildade sfi-elevers läsvanor, så som att eleverna med längre utbildningsbakgrund har en större genrebredd i sin läsning och att det är de som exempelvis läser skönlitteratur på sitt modersmål. Hos eleverna med kortare utbildningsbakgrund verkar en stor del av läsningen vara kopplad till skolarbetet. Studiens resultat diskuteras mot teorier om andraspråksinlärning, och mot resultat som framkommit i olika undersökningar om läsförmåga genomförda på senare år.