Svåra lättlästa texter - En studie av SFI-studenters förmåga att förstå och använda enkla texter inom olika genrer

Abstract

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunna förstå och använda, vad Skolverket i kursplanen benämner ”enkla texter” (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebär är dock en tolkningsfråga. Lärare runt om i Sverige måste tolka direktivet och använda denna tolkning som grund för sin undervisning. Regeringen (Bästa språket en samlad svensk språkpolitik 2005/06:2) skriver i en proposition att en demokrati förutsätter att medborgarna ska kunna deltaga i samhällsdiskussioner och få tillgång till förståelig samhällsinformation i form av olika typer av texter. Organisationen Centrum för lättläst är en statlig verksamhet och de omvandlar autentiska texter till ”lättlästa texter” (Centrum för lättläst 2010), undersökningen baseras därför på dessa. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida SFI-studenter som går kurs D har fått tillräcklig utbildning i att kunna förstå och använda enkla texter inom olika textgenrer samt att undersöka om det går att urskilja bakomliggande faktorer till resultaten. Avsikten är att studera om studenterna kan förklara givna ord och uttryck utan några hjälpmedel, om de kan besvara läsförståelsefrågor samt att undersöka huruvida de själva anser att det finns svåra ord och uttryck i lättlästa texter. Detta genomförs med en kvalitativt utformad enkätundersökning som genererar de mångsidiga svar som efterfrågas. Studien innehåller även kvantitativa inslag då resultaten presenteras kvantitativt. Resultaten tyder på att studenterna inte kan tillägna sig undersökningens texter eftersom de förklarar och besvarar 59 % av orden, uttrycken och läsförståelsefrågorna inkorrekt. Studiens resultat tycks visa på att den grupp som sämst kan förklara och besvara undersökningens ord, uttryck och läsförståelsefrågor är gruppen som har vistats i Sverige i mer än 3 år. Denna grupp ger 67 % inkorrekta svar av den totala summan av undersökningens tre områden. I studien kan jag urskilja två grupper som avviker från de övriga genom att besvara undersökningen mest korrekt. Den första gruppen är männen, den andra är gruppen med informanter som har vistats i Sverige i mindre än 3 år. Den gemensamma nämnaren för dessa två grupper är att de ger 47 % inkorrekta svar. Med den här undersökningen gör jag inte anspråk på någon generaliserbarhet. Resultaten kan emellertid ge indikationer om dessa texters läsbarhet.