Gymnasieval. En utbildningssociologisk studie

Abstract

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning. Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap. Vi utgår från utbildningssociologins kapitalbegrepp som beskriver individens symboliska, kulturella, materiella och sociala tillgångar. Kapital kan alltså översättas till värden, tillgångar och resurser. Metod: Vår undersökning är kvalitativ och kan hänföras till metoden fokusgrupper. Fokusgrupper är en forskningsmetod där man samlar empiriska data genom gruppinteraktion där ämnet är bestämt. Diskussionen initieras av en samtalsledare som ser till att deltagarna håller sig till ämnet och kan styra upp samtalet om så behövs. Deltagarna i fokusgruppen ska diskutera fritt med varandra. Samtalsledaren ska alltså bara ha rollen av katalysator i diskussionsämnet. I vårt fall utformades fokusgruppsamtalen som ett spel, där samtalsdeltagarna eventuellt skulle komma fram till en gemensam lösning genom att diskutera. Resultat: Våra resultat bekräftar tidigare forskning inom området i hög utsträckning. De studieförberedande gymnasieprogrammen värderas högt och de flesta av de yrkesförberedande programmen värderas lågt. Vidare finns det lokala varianter av programmen som har högre status än vad programmet har nationellt sett, särskilt de estetiska programmen inom musik. Vi ser tydligt att våra informanter påverkas av lokal marknadsföring. Vi noterade en skillnad mellan pojkar och flickor i gruppdiskussionerna, där ett fåtal pojkar gärna tog ordet snabbt och där flickorna talade mer efterhand och talade mer om de var fler. Det är viktigt att inte generalisera och se pojkar och flickor som homogena grupper utan istället se individen. Vi ser att kulturellt kapital och habitus i hög utsträckning påverkar eleverna i deras gymnasieval. Informanterna hävdar själva att de inte låter sig påverkas av sina föräldrar, men vi ser att bakgrunden är av stor betydelse trots allt.