Utflaggningens rättsliga konsekvenser

Abstract

Sjöfartens internationella karaktär har skapat ett rättsområde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rätt. Detta gäller särskilt beträffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörättsliga regelverken. Så länge flagg är oförändrad är även skeppets internationellrättsliga status relativt konstant. En förändring av flagga innebär emellertid att den rättsliga kontext varinom skeppet befinner sig förändras, något som inte bara påverkar frågan om tillämplig rättsordning utan även skeppet position under internationell rätt.

Direkt uppstår konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion. Detta medför en materiell regelförändring, i det avseendet att skeppets rättsförhållanden nu underkastas den nya flaggstatens lag, samt även att en annan stats myndigheter kommer att utöva jurisdiktion över fartyget. Dessa konsekvenser är i viss mån överblickbara och förutsägbara och kan därför tas i beaktande inför en utflaggning.

Indirekt uppstår emellertid oförmedlade och vittgående konsekvenser ur bl.a. arbetsrättsliga, sak- och krediträttsliga, folkrättsliga, kontraktsrättsliga och sjösäkerhetsmässiga aspekter. Konsekvenserna i de nämnda aspekterna påverkar även varandra vilket ibland leder till komplexa verkningar. Uppsatsen syftar till att utreda de ovannämnda konsekvenserna närmre samt även till att ge en ökad förståelse kring komplexiteten i utflaggningsproblematiken. Vidare är min förhoppning att uppsatsen mer övergripande skall visa hur sjöfartens internationella karaktär utmanar den nationella rätten.