Show simple item record

dc.contributor.authorBohlin, Malin
dc.date.accessioned2011-01-19T12:56:53Z
dc.date.available2011-01-19T12:56:53Z
dc.date.issued2011-01-19
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/24155
dc.description.abstractDagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller på annat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningen förklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet med det välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur och natur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människans utseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam eller hönsmamma. I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer som relateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligt utseende eller beteende. Undersökningen görs utifrån de metaforer som återfinns i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009), Svenskt språkbruk, ordbok över konstruktioner och fraser (2003) och Bonniers svenska ordbok (2006). Uppsatsen inleds med en kortfattad genomgång av de två övergripande metaforteorierna, den traditionella och den konceptuella och avslutas med en genomgång av djurmetaforer. Teoriavsnittet kan sammanfattas med att det i metaforer antingen finns en synbar eller tolkad likhet mellan djuret och den mänskliga egenskap eller det mänskliga beteende som den avser att förtydliga. Ordböckernas beskrivning av uttrycken kan anses relativt snarlika. Dock finns en del små skillnader såsom att högsta hönset kan betyda både ’en person i hög maktställning’ och ’den förnämsta personen’. Vissa ord och uttryck såsom tuppkam, gala som en tupp och få en tupp i halsen beskrivs dock i vissa ordböcker något otydligt Uppsatsen visar att de flesta av metaforerna kan anses vara biologiskt motiverade. Tupplur kan förklaras utifrån ett beteende då tuppen i lugna miljöer kan sova en kort stund. Dock kan nämnas att hönshjärna och hönsig snarare baserar sig på hönsens beteende vid stress än på en allmänt låg intelligens eller virrighet. Det finns också en skillnad mellan de metaforer som rör hon- respektive hanfåglar. De metaforer som kopplas till hönor eller höns såsom hönshjärna och hönsminne tyder på vimsighet eller ointelligens, medan de som kopplas till tuppar såsom tuppfäktning och tuppkam snarare tyder på stridbarhet och stolthet. Ofta används metaforer om tuppen på ett ironiskt sätt. Metaforerna kan genom de egenskaper eller det beteende som de förespråkar troligen ge en insikt om vilket förhållningssätt som människan har gentemot höns, hönor och tuppar.sv
dc.language.isoswesv
dc.titleUngtuppar och hönshjärnor - en studie över hönsmetaforer för mänskligt utseende eller beteendesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Swedisheng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för svenska språketswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record