• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Ungtuppar och hönshjärnor - en studie över hönsmetaforer för mänskligt utseende eller beteende

Sammanfattning
Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller på annat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningen förklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet med det välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur och natur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människans utseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam eller hönsmamma. I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer som relateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligt utseende eller beteende. Undersökningen görs utifrån de metaforer som återfinns i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009), Svenskt språkbruk, ordbok över konstruktioner och fraser (2003) och Bonniers svenska ordbok (2006). Uppsatsen inleds med en kortfattad genomgång av de två övergripande metaforteorierna, den traditionella och den konceptuella och avslutas med en genomgång av djurmetaforer. Teoriavsnittet kan sammanfattas med att det i metaforer antingen finns en synbar eller tolkad likhet mellan djuret och den mänskliga egenskap eller det mänskliga beteende som den avser att förtydliga. Ordböckernas beskrivning av uttrycken kan anses relativt snarlika. Dock finns en del små skillnader såsom att högsta hönset kan betyda både ’en person i hög maktställning’ och ’den förnämsta personen’. Vissa ord och uttryck såsom tuppkam, gala som en tupp och få en tupp i halsen beskrivs dock i vissa ordböcker något otydligt Uppsatsen visar att de flesta av metaforerna kan anses vara biologiskt motiverade. Tupplur kan förklaras utifrån ett beteende då tuppen i lugna miljöer kan sova en kort stund. Dock kan nämnas att hönshjärna och hönsig snarare baserar sig på hönsens beteende vid stress än på en allmänt låg intelligens eller virrighet. Det finns också en skillnad mellan de metaforer som rör hon- respektive hanfåglar. De metaforer som kopplas till hönor eller höns såsom hönshjärna och hönsminne tyder på vimsighet eller ointelligens, medan de som kopplas till tuppar såsom tuppfäktning och tuppkam snarare tyder på stridbarhet och stolthet. Ofta används metaforer om tuppen på ett ironiskt sätt. Metaforerna kan genom de egenskaper eller det beteende som de förespråkar troligen ge en insikt om vilket förhållningssätt som människan har gentemot höns, hönor och tuppar.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/24155
Samlingar
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
Fil(er)
gupea_2077_24155_1.pdf (149.1Kb)
Datum
2011-01-19
Författare
Bohlin, Malin
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV