Pedagogiska teorier om eleven i skolutredningar på 1940-tal och 1990-tal - En metaforanalys

Abstract

Bakgrund och syfte: Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27). Båda utredningarna har som grund en jämlik och demokratisk skola för alla.

Metod: Båda utredningarnas formuleringar om individens begåvning eller förutsättningar granskades. Metaforer för två olika pedagogiska teorier, förvärvs- respektive deltagandemetaforen behandlas i teoridelen. Citat som innehöll formuleringar om individens begåvning eller förutsättningar eller de motsvarande formuleringar som i den yngre utredningen handlar om den process vilken eleven genomgår under sin skoltid. Jag behöll citat som innehöll metaforer eller ledord för dessa. Citaten granskades på nytt, grupperades och ställdes i kontrast eller likhet intill varandra. Metaforerna eller ledorden i citaten kursiverades för att lyfta fram kontraster eller likheter i grunduppfattning.

Resultat: Genom att citat ur den äldre utredningen ställdes direkt mot citat i den yngre var det möjligt att åskådliggöra det pedagogiska synsättet i respektive utredning. Kontraserna var betydligt flera än likheterna. Det var möjligt att fånga de bakomliggande pedagogiska teorierna via synen på eleven. SOU 1948:27 ansluter sig i huvudsak till förvärvsmetaforens synsätt på kunskap och inlärning, medan SOU 1992:94 är starkt färgad av deltagandemetaforens synsätt. De speglar således vitt skilda uppfattningar. Förvärvsmetaforen erkänner begåvning som stabil, men också att alla elever förvärvar kunskap från en enkel nivå till en mer komplicerad. Deltagandemetaforen erkänner situationens och samarbetspartners betydelse, men en svaghet hos teorin är förnekandet av kunskapsöverföring. Båda teorierna har egna förtjänster och en syntes borde vara möjlig. Det är tvärtemot intentionerna den svagaste länken i skolan, nämligen eleven i svårigheter som blir förloraren om deltagandemetaforens pedagogik blir allenarådande.