| dc.description.abstract | Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevärt visar studier genomförda i Sverige, trots
att majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den barnmorska som varit närvarande vid
förlossningen. Ett viktigt mål för förlossningsvården är en positiv förlossningsupplevelse.
Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benämningar och tydliga
riktlinjer saknas gällande syfte, struktur, innehåll, målgrupp, samt när i tid och vem skall hålla
i samtalet. Syfte: Var att göra en sammanställning över publicerade studier där samtal om
förlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 14
vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMed
och Cinahl. Olika sökordskombinationer har använts då det inte finns något enhetligt begrepp
för samtal efter förlossning. Resultat: I studierna om postpartumsamtal har ett flertal
benämningar använts avseende såväl syftet med samtalsinterventionen, samtalets struktur,
innehåll, målgrupp, när i tid samtalet skedde, utvärderingsmetod samt hur samtalets effekter
studerats. I sju studier redovisas ingen effekt av postpartumsamtal för att reducera psykisk
ohälsa, ångest, depression eller rädsla för framtida förlossning. Kvinnorna värderade ändå att
få samtala om sin förlossning positivt och därigenom få information, fylla i minnesluckor,
tilltro till framtida graviditet, reducera skuldbeläggning och minska mardrömmar.
Konklusion: Att få samtala om sin förlossning är en intervention som utifrån Antonovskys
salutogena teori kan integrera förlossningsupplevelsen och främja hälsa. Befintliga
interventioner med postpartumsamtal har olika design och är därför svåra att dra generella
slutsatser av. Det finns behov att utveckla en strategi för att postpartumsamtal får ta plats samt
att det möter både kvinnors och vårdorganisationens behov i framtiden. | sv |
