dc.contributor.author | Molnar, Sabina | |
dc.date.accessioned | 2011-04-14T11:39:26Z | |
dc.date.available | 2011-04-14T11:39:26Z | |
dc.date.issued | 2011-04-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/25306 | |
dc.description.abstract | Smärta är ett centralt fenomen inom vården och en av de vanligaste orsakerna till vårdkontakter.
Smärta är alltid en subjektiv upplevelse och behandlingen behöver därmed anpassas efter varje
enskild individ. Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden och
behandlingen av patienter med smärta skall utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet,
vilket bland annat innebär korrekt bedömning av smärta samt dokumentation och utvärdering av
given behandling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att göra en litteraturöversikt över
akutmottagningars omhändertagande av patienter med akut smärta. Resultatet bygger på 11
vetenskapliga artiklar som sökts i databaser respektive manuellt. Materialet bearbetades utifrån
en beskrivning för en litteraturöversikt. Fyra huvudsakliga områden inom akutmottagningars
omhändertagande trädde så småningom fram, vilka presenteras i resultatet. Det framkom att det
finns stora brister inom smärtskattning och dokumentation, att tiden till smärtlindring ofta är
mycket lång, att alla med smärta inte får smärtlindring samt att patienterna trots dessa brister
visades ha stor tillfredsställelse med behandlingen på akutmottagningen. Det framgick även
mycket tydligt att i de fall interventioner genomfördes för att förbättra smärtlindringsarbetet på
akutmottagningar, att behandlingen blev mycket bättre på alla plan. En bristande
kommunikation mellan personal och patienter verkar vara en betydande faktor för att
smärtlindringen ser ut som den gör idag. Patienter informeras inte tillräckligt om att risken för
beroende vid användningen av vissa smärtstillande preparat, är minimal. I många fall har
vårdpersonal inte heller tillräcklig kunskap inom området smärtlindring. Trots patienters
tillsynes höga tillfredsställelse får den inte användas som måttstock för att avgöra om själva
smärtlindringen är adekvat eller inte. En viktig slutsats som sålunda kan dras är att problemen
gällande smärtlindring fortsatt behöver uppmärksammas så att förbättringsarbete kan göras,
vilket visat sig vara lönsamt för både patienter och personal. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | smärta, akutmottagning, smärtlindring, väntetid, tillfredsställelse | sv |
dc.title | Akutmottagningars omhändertagande av patienter med akut smärta | sv |
dc.title.alternative | Treatment of patients with acute pain in emergency departments | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |