| dc.description.abstract | SAMMANFATTNING
Det huvudsakliga syftet med föreliggande rapport är att redogöra för urval, genomförande
och instrumentegenskaper för insamlingen av enkätuppgifter inhämtade från
eleverna i åk 9 för det åttonde stickprovet, varav flertalet är födda 1992. Den första
enkätundersökningen för denna kohort gjordes i grundskolans åk 6. Det totala antalet
elever i stickprovet uppgick ursprungligen till 10 153. Från åk 3 då urvalet gjordes och
till tidpunkten för enkätundersökningen i åk 9 har antalet elever reducerats till 9 890.
Den främsta orsaken till detta bortfall är att de aktuella eleverna har flyttat från Sverige.
Datainsamlingen har diskuterats i UGU-projektets referensgrupp bestående av representanter
för Skolverket, Högskoleverket, SCB samt några forskningsinstitutioner.
Elevenkätens mer precisa innehåll och formuleringar har sedan fortlöpande diskuterats
med representanter från framförallt SCB. De uppgifter som insamlats omfattar delvis
modifierade och delvis samma frågeställningar som insamlats för tidigare stickprov i
grundskolans åk 6 och åk 9 samt från den enkät som erbjudits efter avslutad grundskola.
Dessutom tillkom ett antal frågor rörande nya områden som inte behandlats i tidigare
enkäter. Den slutgiltiga enkäten kom att omfatta 25 frågor av vilka 17 frågor rör
grundskolan, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor
rör elevers motivation för lärandet och uppfattning om kognitiv förmåga och 1 fråga
berör elevens fritidssysselsättningar.
Enkät och följebrev distribuerades som en postenkät adresserad hem till eleverna.
Enkäten skickades ut i vecka 10 år 2008. Ett tack- och påminnelsekort samt ytterligare
två påminnelser med ny enkät skickades därefter med någon veckas mellanrum.
Svarsfrekvensen var 59 procent och bortfallet bestod nästan uteslutande av ej avhörda
personer. Det interna bortfallet varierade mellan olika frågor och var överlag lågt. Det
förefaller som om enkätens frågor har fungerat väl. För de skalkonstruktioner som
motsvarar tidigare använda skalor gäller att delfrågornas antal i de allra flesta fall har
utökats, vilket har inneburit att de mättekniska egenskaperna har förbättrats. De skalor
som är nya för datainsamlingen i åk 9 avser att mäta olika typer av motivation för
lärandet samt skalor för elevernas uppfattning om kognitiv förmåga. Den nu, för fjärde
gången, använda modellen med huvudfrågor och underlydande delfrågor, utifrån vilka
skalor kan bildas, bedöms alltså även denna gång ha fungerat väl. I och med att samma
frågor och alternativ har används vid två olika tillfällen (åk6 och åk 9) för samma kohort
ökar möjligheten att studera förändringar hos samma elever över tid.
Att konstruera skalor genom att summera delfrågornas poäng och att använda sig av
viktade data är två metoder/tekniker, bland andra, som kan användas för att öka
resultatens reliabilitet och validitet. Ambitionen med föreliggande rapport har dock inte
varit att ställa olika metoder mot varandra och diskutera dess styrkor och svagheter, utan
att ge exempel på hur frågorna i elevenkäten kan användas. | sv |
