Är det faktiskt inget att fästa sig vid? Placering av satsadverbial i sverigesvensk och finlandssvensk tidningstext

Abstract

Satsadverbialen fyller en viktig funktion i språket, både det talade och det skrivna. Enligt Svenska Akademiens Grammatik används de som en kommentar till antingen innehållet i satsen eller till satsens språkhandling. Med hjälp av modala satsadverbial kan man uttrycka sin inställning eller attityd till det som sägs. De konjunktionella satsadverbialen används för att förklara sambandet mellan två påståenden/yttranden. Med de fokuserande satsadverbialen är det möjligt att fokusera på ett satsled, medan de negerande satsadverbialen negerar satsens innehåll. I Svenska Akademiens Grammatik beskrivs de olika satsadverbialens möjliga placeringar, och i denna uppsats har fyra satsadverbial undersökts. Dessutom har jag undersökt om det finns några skillnader i placering mellan sverigesvenska och finlandssvenska. För att uppsatsen inte skulle bli alltför omfattande begränsade jag mig till två modala satsadverbial, faktiskt och troligen, och två konjunktionella satsadverbial, däremot och nämligen. Resultaten visar att mittfältet är den vanligaste placeringen av adverb, och stämmer därmed väl överens med SAG:s beskrivning. Störst skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska förekommer framför allt av faktiskt, som i det finlandssvenska materialet används i frågor och som motsvarar verkligen i sverigesvenska. Dessutom verkar det finnas skillnader när det gäller nämligen. I finlandssvenska verkar nämligen samma betydelse som alltså i sverigesvenska.