• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Psykisk ohälsa bland sjuksköterskor - En studie av Secondary Traumatic Stress och Vicarious Traumatization

Mental illness among nurses - A study of Secondary Traumatic Stress and Vicarious Traumatization

Abstract
Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa – specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization – som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman. Resultatet visade att en prevalens av STS fanns inom intervallet av 15,8% till 39%, dock fanns det kriterier för vissa undersökningsformulär som visade ett risk för STS hos 84,4%. Riskfaktorer till dessa tillstånd fann man vara att man identifierade sig med sin patient, patientens prognos/dödsfall samt att vårda barn. Bakomliggande faktorer var att man såg en risk för STS i en oförmåga att dra en gräns mellan sjuksköterskan och patient, högre kunskap om STS och utbildning var förknippad med lägre risk för STS. I påverkan, förändringar och symtom visades det att STS och VT påverkade självbilden, bilden av omvärlden, privat- och familjeliv och sjuksköterskans sömn. Coping strategier för att hantera detta var att skilja arbetsliv från privat liv, att byta avdelning eller helt lämna sjuksköterskeyrket. I metoddiskussionen förs argumentation angående generaliserbarhet och om beskrivningen av tillstånden som är av kvalitativ art blivit lidande pga att materialet varit av överhängande kvantitativ natur. I resultat diskussionen förs en diskussion om empati som en växling mellan affektiv- och cognitiv empati för att minska risken för medkännande sjukdomar. Dessutom förs argumentation angående vikten av kunskap kring detta område då sjuksköterskor lämnar sjuksköterskeyrket för att orka med.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/25765
Collections
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
View/Open
gupea_2077_25765_1.pdf (223.6Kb)
Date
2011-06-23
Author
Hultberg, Jonas
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV