”Du är så gott som svensk” Om att växa upp med flera språk i Sverige på 1970-1980 talet

Abstract

Jag har i mitt specialarbete valt att titta närmare på vad det innebar att växa upp med flera språk under 1970- och 1980- talet i Sverige. Syftet med undersökningen är att urskilja faktorer som kan ha inverkan på om man blir tvåspråkig, det vill säga, förutom majoritetsspråket svenska, lär sig även föräldrarnas modersmål. Har samhällets och forskningens syn på tvåspråkighet någon inverkan på individens tvåspråkiga utveckling? Hur stor inverkan har språkligt inflöde och kontakter med infödda talare på den slutliga nivån i språket? Vilka andra sociala faktorer kan ha inverkan på individens tvåspråkiga utveckling? För att få svar på dessa frågor har jag valt dels att beskriva påverkansfaktorer som nämns i forskningen om tvåspråkighet, dels att göra fallstudier där jag intervjuar fyra personer som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Utifrån informanternas berättelser har jag i analysdelen gjort kopplingar till påverkansfaktorer som nämns i forskningen om språkinlärning och tvåspråkighet. Alla intervjupersoner har minst en förälder född utomlands, men deras berättelser skiljer sig väldigt mycket från varandra med avseende på deras språkliga kompetens och språkanvändning. Eftersom antalet informanter är ganska litet är det svårt att dra några definitiva slutsatser, men man kan ändå se ett tydligt samband mellan de påverkansfaktorer som nämns i forskningen och informanternas nuvarande språkliga situation. Samhällets syn på tvåspråkighet, undervisningens roll och effekter, kontakter med infödda talare och attityder till språkgruppen är några av de faktorer som har påverkat mina informanters språkinlärning och språkanvändningsmönster. Man kan också tydligt se att de informanter som fick stöd och positivt bemötande för sina språkkunskaper under barndomen har uppnått högre nivå i sina föräldrars språk än dem som upplevde negativa attityder till sin tvåspråkighet.