Samverkan i en ideell organisation

Abstract

anställda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samverkan fungerar utifrån tre fokusområden; kommunikation, roller och ansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnå syftet med uppsatsen ställdes följande frågor; ”Hur fungerar kommunikationen inom RKUF?”, ”Hur tydlig är rolloch ansvarsfördelningen för frivilliga och anställda inom RKUF?”, I vilken utsträckning är frivilliga och anställda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut?”, ”Vad är den generella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF?”. Studien genomfördes med hjälp av kvantitativ metod. Då organisationen är stor och organisationsdelarna är utspridda över hela landet ansåg vi att en internetbaserad enkätundersökning var mest lämplig. Enkäten utformades utifrån tre fokusområden och genom en kombination av strukturerade och öppna frågor fick vi fram generaliserbara attityder och åsikter från vår urvalsgrupp. Resultaten analyserades sedan utifrån teorier kring kommunikation, roller, delaktighet och samverkan. Detta jämfördes med tidigare forskning kring ideell verksamhet från framförallt Christer Leopold. Resultaten av undersökningen visade att kommunikationen inom RKUF överlag fungerar bra men att förbättringsområdena främst handlar om ett behov av ökad tydlighet och förståelse för vad kommunikationen innebär. Frivilliga och anställda saknar riktlinjer för kommunikationsvägar och kanaler. E-post är det vanligaste sättet att kommunicera men skapar en del brister i kommunikationen. Geografiska och tidsmässiga skillnader i arbetet hos frivilliga och anställda gör att de behöver komma överens om hur, när och var de ska kommunicera med varandra. Resultaten visar också på att hemsidan inte fungerar ur ett kommunikativt syfte. Vad gäller roller och ansvarsfördelning har många av respondenterna god kännedom om hur RKUF:s organisationsstruktur ser ut men inte vad varje del har för funktion. Resultaten visar även en koppling mellan kännedom om och förtroende för de olika organisationsdelarna. Ju bättre kännedom som finns för en organisationsdel desto större blir förtroendet för hur människorna i den utför sina uppgifter. Slutligen visar resultaten att en klar majoritet av studiens deltagare i hög grad kan påverka sin arbetssituation och driva egna frågor. Avslutningsvis kopplas studiens resultat till större samhälleliga effekter av ideella organisationers arbete. Vi diskuterar organisationernas sätt att möta nya omvärldskrav och möjlighet till effektivitet och utveckling. Slutligen poängteras betydelsen av en utökad forskning av ideell verksamhet.