EU:s syn på nyckelkompetenser med fokus på språklig kompetens

Abstract

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ”utbildning 2010” och formulerades i tre strategiska mål: 1. att höja utbildningssystemens kvalitet 2. att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning 3. att öppna utbildningssystemen mot världen Syftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi). Material för undersökningen är − rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats. − av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material − läroplaner och andra styrdokument för sfi. Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument? Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi” (Europeiska gemenskapernas kommission 2001. Konkreta framtids-mål: 3)och den konkreta måluppfyllelsen ska uppnås genom att medborgar-nas rörlighet och anställbarhet ökar. För detta krävs livslångt lärande där språklig kompetens både på modersmålet och i främmande språk anses vara två av åtta viktiga nycklar till måluppfyllelse, men där den språkliga kompe-tensen även betraktas som verktyg för att nå andra mål såsom aktivt med-borgarskap och social sammanhållning. EU:s gemensamma strävan inom utbildningsområdet har kommit till ut-tryck i flera gemensamma referensramar, bland annat en för språkutbildning, GERS (=Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervis- I ning och bedömning). Dess effekt är redan synlig i kursplanerna för svenska för invandrare vilka reviderades 2009 och där framför allt verktyg för att fastställa nivåer för språkkunskaper har varit ett betydelsefullt hjälpmedel. Skolverket har deklarerat att GERS vidare ska användas vid allt kursplane-arbete för främmande språk.