En kvalitativ studie om hur en grupp utländska lärare upplever sin situation i svensk skola

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en grupp utländska lärares kunskaper och erfarenheter värderades i svensk skola. Vad hade de med sig som behövdes i den svenska skolan och hur värderades detta? Vad ansågs som en tillgång och vad ansågs som en brist? Vi ville också undersöka hur betydelsen av kunskaper i svenska uppfattades. Vår förhoppning var att med uppsatsen kunna öka kunskapen om de utländska lärarnas situation i den svenska skolan.

Teori: Vi använde oss av Bourdieus kapitalteori som teoretiskt verktyg i vår analys av intervjusvaren.

Metod: Vi använde oss av intervjuer som metod. Vi intervjuade sexton personer varav tolv var utländska lärare som hade kompletterat eller fortfarande kompletterade sin utländska utbildning. De resterande fyra var VFU-ledare som hade haft ansvar för utländska lärare i deras verksamhetsförlagda utbildning. Samtliga arbetade i grundskolan.

Resultat: De som tillfrågades i vår undersökning upplevde att deras språkliga och kulturella kompetens värderades högt, men bara om de arbetade i mångkulturella skolor. Kunskaper i svenska språket upplevdes som viktiga men inte det viktigaste i läraryrket. Viktigare än språket ansågs av våra respondenter vara goda relationer med eleverna samt bra pedagogik. Det relativt höga kravet på svenskkunskaper hos invandrade i Sverige kan förstås som maktförhållanden med grund i det postkoloniala tankesättet där majoritetsgruppens värderingar och språk anses vara viktigast.