Show simple item record

dc.contributor.authorLarsson, Petra
dc.date.accessioned2011-09-23T07:14:15Z
dc.date.available2011-09-23T07:14:15Z
dc.date.issued2011-09-23
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/27025
dc.description.abstractSyfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur sex nyanlända somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftspråket. Eventuella tankar kring hur respondenterna själva anser att den svenska skolan kan stötta dem är också relevant. Studien utgår från följande tre frågeställningar: 1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan? 2. Hur har eleverna upplevt mötet med det svenska skriftspråket? 3. I vilken mån anser eleverna att skolan kunnat agera för att underlätta deras skriftspråks-lärande? Teori: Som teoretisk bakgrund redogörs både för skriftspråksforskning som rör barn, och forskning som avser alfabetisering i vuxen ålder. Vidare beskrivs forskning kring andraspråksinlärning, modersmålsundervisning och forskning om livsfrågors eventuella påverkan på skolprestationer. Det sociokulturella perspektivet behandlas också, liksom aktuella styrdokument. Metod: Då avsikten med denna studie varit att ta del av somaliska elevers egna upplevelser vid mötet med den svenska skolan och svenskt skriftspråk valdes kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Empirin har vid analys visat sig ha vissa gemensamma beröringspunkter, även om varje enskild respondent bidragit med en egen och unik berättelse. Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats, vilket också innebär att tolkningen av studiens resultat är hermeneutisk. Resultat: Elevernas berättelser är unika, men gemensamt för alla är att de i huvudsak har upplevt mötet med svensk skola som positivt. Då respondenterna redogör för mötet med det svenska skriftspråket ser man tydligt att upplevelsen varierat. Alla nämner visserligen svårigheter, men exakt vad som upplevts svårt har varit olika. På en punkt är dock respondenterna överens. De anser att det är mycket viktigt att behärska det svenska skriftspråket när man lever i Sverige. Utan dessa färdigheter menar de intervjuade att man har begränsad möjlighet att ta en plats i det svenska samhället. Flera av respondenterna jämför med situationen i sitt hemland där det, enligt de intervjuade, inte är lika viktigt att kunna läsa och skriva. På frågan om den svenska skolan kan förbättra något vid mötet med nyanlända framkommer att respondenterna efterfrågar ökad möjlighet att träffa svensktalande elever i skolan och ökad tolerans då eleverna nyttjar sitt modersmål. Man pekar också på behovet av studiehandledning på somaliska.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesSpeciallärarprogrammetsv
dc.relation.ispartofseriesVT11-IPS-09 SLP600sv
dc.subjectskriftspråksv
dc.subjectskolasv
dc.subjectnyanländsv
dc.subjectIVIKsv
dc.subjectandraspråksinlärningsv
dc.subjectmodersmålsv
dc.subjectstudiehandledningsv
dc.title"Om man kan läsa och skriva är man president ..." En livsvärldsfenomenologisk studie om hur sex somaliska elever upplever mötet med svensk skolasv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record