• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Faculty of Education / Utbildningsvetenskapliga fakulteten
  • UGU-samling
  • Rapporter / UGU-samling
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Faculty of Education / Utbildningsvetenskapliga fakulteten
  • UGU-samling
  • Rapporter / UGU-samling
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Orsaker till studieavbrott och linjebyten i gymnasieskolan

Sammanfattning
Undersökningens syfte är att belysa vilken inverkan studieavbrott och linjebyten får på den sociala och könsmässiga selektionen under gymnasietiden samt huruvida orsakerna till dessa varierar med social bakgrund och kön. Till grund för undersökningen ligger ett riksrepresentativt urval av de 16-åringar som lämnade grundskolan 1979. Såväl övergång till gymnasieskolan som val av utbildning inom denna är klart relaterad till individernas sociala bakgrund. Individer från högre socialgrupper går oftast direkt till gymnasieskolan och de väljer dessutom i störst utsträckning någon av de längsta och mest teoretiska utbildningslinjerna. Könsskillnaderna är klart mindre och begränsar sig till 2-åriga linjer, där kvinnorna oftare valt en teoretisk linje medan männen dominerar de yrkesförberedande. Totalt sett har 1 gymnasist av 10 avbrutit studierna och ytterligare 5% har gjort ett linjebyte mellan någon av följande tre studieinriktningar: 3- och 4-årig linje, 2-årig teoretisk samt 2-årig yrkesförberedande linje. Normalt sker linjebytena i riktning mot kortare eller en mindre teoretiskt inriktad linje. Studieavbrott och linjebyten tillsammans med den fördröjda övergången till gymnasieskolan medför att socialgruppsskillnaderna ökar i någon mån. Könsskillnaderna tenderar däremot att minska. Avgångsbetyg från grundskolan är den variabel som uppvisar högst samband med studieavbrott/linjebyten. Vid en given betygsnivå är vidare risken för studieavbrott/linjebyten störst inom lägre socialgrupper och risken är också något större för kvinnor än för män. Om man på samma sätt tar hänsyn till betygsskillnader studieinriktningarna emellan är avbrotten/linjebytena vanligast inom de 3- och 4-åriga linjerna och minst vanliga på de 2-åriga yrkesförberedande. Orsakerna till avbrott/linjebyten varierar också med studieinriktning. Så är svårigheter att klara studierna tillsammans med taktikval de vanligaste orsakerna inom 3- och 4-åriga linjer medan sådana motiv som har med arbete att göra är de viktigaste orsakerna på 2-åriga. På 2-åriga teoretiska linjer tillkommer också den orsaken att man inte kommit in på den linje man helst önskat. På det hela taget är det de orsaker som är vanligast förekommande på respektive studieinriktning som också svarar för huvuddelen av de socialgrupps- och könsskillnader i frekvensen av avbrott respektive linjebyten som föreligger inom studieinriktningarna. I detta sammanhang bör dock påpekas att ekonomiska faktorer bidragit till att höja andelen linjeavhopp främst inom lägre socialgrupper på 2-åriga yrkesförberedande linjer. Dessa faktorer har vidare varit av större betydelse för kvinnor än för män inom såväl teoretiska som yrkesförberedande 2-åriga linjer.
URL:
http://hdl.handle.net/2077/27867
Samlingar
  • Rapporter / UGU-samling
Fil(er)
Rapporten (3.514Mb)
Datum
1986
Författare
Reuterberg, Sven-Eric
Publikationstyp
report
ISSN
0282-2180
Serie/rapportnr.
Publikationer från Institutionen för pedagogik
1986:17
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV