Transpersoners upplevelser av bemötande i sjukvården

Abstract

Transperson är ett paraplybegrepp som avser personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig från det juridiska kön som registrerades för dem vid födseln. Till exempel; transsexuella, transvestiter, intergenders med flera. De är en marginaliserad grupp i samhället och forskning tyder på att de mår sämre, både fysiskt och psykiskt, än befolkningen i stort. Syftet med studien var att kartlägga vilken forskning som finns gällande transpersoners erfarenheter av bemötandet i sjukvården. Teoretisk ram var Personcentrerad omvårdnad och Queerteori. Studien är en litteraturöversikt, tio artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsykInfo. Resultatet delades in i kategorierna; osynlig-görande, transfobi, okunskap, konsekvenser samt positiva erfarenheter. Det visade sig att det råder brister i bemötandet av transpersoner. Sjukvården saknar kunskap och tillgång till den kunskap som faktiskt finns. Många har varit utsatta för ett transfobiskt bemötande, vilket bland annat lett till att en del vid sjukdom inte vågat söka hjälp. Det förekommer också att en del köper hormoner illegalt. Ett genomgående tema i alla kategorier visade sig vara vikten av språket. Framförallt viktigt var användandet av pronomen och namn, vilket sågs som tecken på en acceptans av den självdefinierade identiteten. Sjukvårdspersonal, och övrig personal inom vården, behöver vidareutbildning kring transfrågor både allmänt, kring medicinska frågor samt om personligt bemötande. Men ansvaret behöver också lyftas till organisatoriska nivåer. Strukturella förändringar behöver göras gällande bland annat journalföring och dokumentation med mera. Transpersoner behöver också synliggöras, bland annat i det fysiska rummet på mottagningar och sjukhus och även i informationsmaterial. Och sist men inte minst; det behövs mer forskning på området.