Existentiellt lidande: För patienter i livets slutskede.

Abstract

BAKGRUND: Att drabbas av en dödlig sjukdom innebär ett hot mot vår existens. När patienterna inte går att bota inleds palliativ vård. Denna vård ska, som all annan vård, ske utifrån en helhetssyn och syftar till att lindra patienternas fysiska, psykiska och existentiella lidande. Trots detta har fysiskt lidande ofta tagit störst plats. Psykiskt lidande har också länge kommit i skymundan, men är ändå erkänt. Existentiellt lidande däremot ses som något svårdefinierat och abstrakt. Detta lidande handlar om de stora livsfrågorna, som påverkar patienternas djupaste inre kärna, själva existensen och bl.a. handlar om meningen med livet och döden. I sjuksköterskornas roll ingår att lindra lidande. Detta kan göras bl.a. genom att vara lyhörd, erbjuda samtal och stöd samt vara närvarande. SYFTE: Syftet är att beskriva vad existentiellt lidande innebär för patienter i livets slutskede. METOD: Analysen är gjord utifrån Fribergs (2006) litteraturöversikt och bygger främst på en litteratursökning i databasen Scopus. Artiklarnas resultat sammanställdes och sönderdelades för att finna gemensamma teman. De funna huvudtemana var rädsla, oro och ångest, existentiell isolering och ensamhet samt mening. RESULTAT: Rädsla: Bland saker som patienterna är rädda för är döden och döendet det mest centrala. Ångest och oro: Detta förknippas oftast med sjukdomsförloppet, förlorad autonomi och en oviss framtid. Existentiell isolering och ensamhet: Detta bottnar oftast i en känsla av övergivenhet och att man inte har någon att prata om döden med. Mening: Känslan av mening kretsar bl.a. kring meningen med livet och döden, det förflutna och framtiden. DISKUSSION: Existentiellt lidande behöver tas på allvar. Sjuksköterskorna kan lindra lidandet då de främjar begriplighet genom information, hanterbarhet genom lyhördhet för patienternas resurser och stöd, meningsfullhet genom att ta lidandet på allvar. Dessa omvårdnadsstrategier syftar till att minska patienternas existentiella lidande genom ökad KASAM.