"Alla barn behöver lära sig sociala förmågor, det kommer sällan helt naturligt" - hur elva pedagoger i förskolan ger stöd till barn i samspelssvårigheter

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra några pedagogers förhållningssätt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvårigheter i förskolan. De frågeställningar studien utgår ifrån är:

• Vilken förståelse och kunskap har pedagogerna när det gäller barn i samspelssvårigheter? • Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? • Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vårdnadshavarna? • Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gällande arbetet med barn i samspelssvårigheter?

Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, där man ser att den rådande kulturen och de sociala miljöförhållandena påverkar barns inlärning – utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tänkandet tar sin utgångspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lärande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, både i och utanför skolan (Imsen, 2006). Vägledningen sker både verbalt och genom att den vuxne är modell för hur barnet skall utföra en viss handling (Evenshaug & Hallen, 2001).

Metod: Den valda metoden är en etnografisk studie med en kvalitativ riktning, där forskaren studerar en miljö i olika situationer och sammanhang under en längre tid. Metoden är vald eftersom den ger oss stöd i att finna regelbundenheter och vanor, men också oregelbundenheter i pedagogernas och barnens samspel i de sociala aktiviteterna som pågår i verksamheten (Kullberg, 2004).

Resultat: För pedagogerna innebar samspelssvårigheter att barnet har svårigheter att fungera i grupp eller ta kontakt med andra barn, samt svårigheter i att läsa av och förstå kroppsspråk och lekkoder. Redan i tidig ålder är det enligt pedagogerna viktigt att träna barns samspelsförmåga, då det måste läras in med hjälp av de vuxna. Flera av pedagogerna ser att det är en vinst att dela upp barnen i mindre grupper, eftersom det ger dem möjlighet till ett närmre samspel med barnen och kan på så sätt ge dem ett bättre stöd i utvecklingen av samspelsförmågan. Alla pedagoger är överens om att det är viktigt att delge vårdnadshavare om det uppstår specifika samspelssvårigheter på förskolan. Flera av pedagogerna beskriver betydelsen av ett fungerande stöd utifrån. Det kan vara specialpedagogen eller förskolechefen.