Vägrelaterade olyckor vid transporter av farligt gods. Det allmännas juridiska ansvar

Abstract

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för. Förutom verksamhetsutövaren har även det allmänna en skyldighet att stå vissa kostnader som uppkommer med anledning av olyckan. Det är vid fördelningen av kostnaden mellan det allmänna och det privata som vissa meningsskiljaktigheter kan uppstå. För det allmänna handlar det om vilka åtgärder och kostnader som ingår i deras ansvarsområde och vilka kostnader som kan återkrävas av någon annan. Det allmänna har krävt ansvarig verksamhetsutövare på ersättning för sanering, städning och avstängning av vägbana vid olycka med farligt gods, utan framgång. Högsta domstolen har genom NJA 2004 s 566 fastslagit en princip om att kostnader för åtgärder som myndigheter är skyldiga att utföra får anses vara av sådan natur att de inte utan särskilt lagstöd kan återkrävas. Motivet för denna princip är att kostnader för vissa åtgärder inom ramen för offentligt finansierade samhälleliga skyddsinrättningar normalt skall bäras av det allmänna. Därför är staten som väghållare skyldig att stå kostnader som är hänförliga till underhåll, reparation och sådana åtgärder som behövs för att hålla vägar i tillfredsställande skick. De efterföljande domarna har skapat stor förvirring vid tillämpningen av principen och det ses i praktiken som oklart vilka skador det allmänna har återkravsrätt för. För en verksamhetsutövare är de juridiska problemen och frågeställningarna ofta en kostnads- och försäkringsfråga. Den obligatoriska trafikförsäkringen täcker en stor del av de kostnader som uppstår med anledning av en olycka men långt ifrån alla. Det finns ett behov av en kompletterande ansvarsförsäkring för att en verksamhetsutövare ska kunna täcka upp för alla skadetyper som kan inträffa. Vad kostnader och ersättningsanspråk kan uppgå till vid en olycka beror till stor del på vilka ansvarsregler som blir tillämpliga. Då det finns risk för att en och samma skada kan komma att omfattas av olika regelverk, kan de olika ansvarsreglerna bli överlappande. Vilka ansvarsregler som ska ha företräde framför andra är inte helt klart i alla situationer. De förvaltningsrättsliga avhjälpandeansvarsreglerna i miljöbalkens 10 kapitel är mer långtgående än de civilrättsliga i trafikskadelagen, skadeståndslagen och 32 kapitlet miljöbalken. Det finns därför risk för att ett avhjälpande kan bli mer kostsamt om det måste ske enligt de förvaltningsrättsliga reglerna framför de civilrättsliga.