Språkvalsbyte fälla eller förmån. Varför elever i grundskolan byter språkval

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om svagpresterande – högpresterande, tysta – pratiga, pojkar - flickor missgynnas av befintliga läromedel och arbets/lärosätt.

Är det relevant att läsa språk när det finns verktyg som Google ”translate” och mer avancerade talsyntesprogram. Hur motiveras eleverna när det inom 5 år beräknas att alla böcker finns i en Laptop som både kan översätta och läsa upp texten på olika språk och dialekter.

Teori: Vad driver människan att lära? Nyfikenhet, lust, gemenskap, behov, livsutveckling eller motstånd mot allt nytt som måste sorteras in på något sätt, för att kunna överleva. Är det möjligt att bara fylla på det lager man en gång skaffat sig eller måste man ompröva befintliga strukturer och addera nya. Hur mycket energi får det ta i en människas liv? Är en del lata och andra duktiga? Är strävan efter mera, underställd all annan strävan och tvingas vi in i en allt snabbare värld där alltmer känns osammanhängande och ensamt.

Metod: Jag har i denna uppsats använt mig av kvantitativ och kvalitativ intervju s.k. metodtriangulering för att dementera eller bekräfta min forskarfråga. De olika metoderna gav de facto olika resultat. Ingen intervjuade kunde definitivt säga att det var fler killar som hoppar av medan statistiken var mycket tydlig.

Resultat: Kan sammanfattas i följande punkter

• Pojkar missgynnas i dubbelt så hög grad som flickor. Det är noterbart att var 4:e pojke lämnar moderna språk. • Det generella resultatet är att de svagpresterande lyfts fram. • Ingen lärare talar om virtuella verkligheter utan enbart om fysiska. • Finna lärosätt där elevens motstånd tillåts och bearbetas. • Finna lärosätt så att språket blir elevens eget. • Vikten av att hitta en naturlig balans mellan att tala, höra, läsa och skriva.