Reciproka boksamtal i förskolan. En grogrund för framtida läsförståelse?

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur reciproka läsförståelsestrategier kan användas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjälp av två undersökningsgrupper, vars resultat jämförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen där kan tänka metakognitivt kring dem. Några av studiens problemfrågor är som följer: Vilka ev. skillnader framträder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förändras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut?

Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Det resultat som har framkommit har således tolkats och förståtts, utifrån att individer lär genom interaktion och i samspel med varandra, i den specifika miljö de befinner sig i. Även den boksamtalsmodell som beforskats har sina rötter i det sociokulturella perspektivet. Modellen är interaktiv och vilar på samarbete och på att många röster skall bli hörda. Den förespråkar att deltagarna tänker högt tillsammans och att pedagogen stöttar och är modell kring hur strategierna kan användas.

Metod: Den här studien är inspirerad av aktionsforskning. Tillsammans med två förskollärare, har boksamtalsmodellen vid flera tillfällen prövats och den uppstartade processen har följts systematiskt.

Resultat: Det resultat som framträder i studien, tyder på att de reciproka läsförståelse-strategierna med framgång kan introduceras i förskolans boksamtal. Barnen i undersökningsgrupperna har tagit till sig dem, varit aktiva och nyfikna på ett sätt som inte kan skönjas bland kontrollgruppens barn. En av boksamtalens största vinster är troligtvis att undersökningspedagogerna själva blivit medvetna om hur de använder förståelsestrategier. De kan nu sätta ord på dem, lyfta fram nyttan med dem och också sätta fokus på hur man gör att för att förstå.