Transkulturell omvårdnad

Abstract

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling. Resultatet visar att bristande kommunikation p.g.a. språksvårighet är det största hindret i den transkulturella vården. Att använda tolk är mycket viktigt för att kunna få en dialog med patienten. Brist på förståelse och kommunikation kan leda till felbehandling och också ett försämrat vårdresultat. Resultatet visar också att det finns både för och nackdelar med att använda tolk. Kunskap om hur man utnyttjar tolk och att tolken själv har en tolkutbildning är viktigt för sjuksköterskan enligt studien. Vårdpersonal och patienter kan skapa missförstånd och konflikter som en konsekvens av kulturella skillnader. Patienternas beteenden, deras syn på vården, närståendesrelationer och könsrollernas betydelse är några områden som kan skapa problem i vårdsituationen. Organisatoriska hinder såsom befintliga rutiner, brist på tid och resurser, den aktuella vårdmiljön, användning av befintliga resurser samt bristande fokus, såsom att inte eliminera kommunikationsproblem, kan alla försvåra möjligheten till en god individuellt anpassad vård. Men även om målet, en vård anpassad efter individens behov, är känt och accepterat, så innebär en transkulturell vård också krav på sjuksköterskorna att förstå och kunna anpassa vården till olika kulturellt betingade behov. Detta förutsätter att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för hur vården ska anpassas. Utbildning i transkulturell omvårdnad efterfrågades av sjuksköterskor och även om en total utbildnings-satsning inte är möjlig, så visar resultatet att någon form av grundläggande utbildning i kulturell kompetens bör läggas in i sjuksköterskeutbildningen. Studiens slutsatser är att sjuksköterskor har en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omvårdnad. Den viktigaste förutsättningen för detta är att en dialog skapas mellan sjuksköterska och patient. Patienten ska därför behandlas ur ett individuellt perspektiv med sitt speciella vårdbehov i fokus. För att detta ska uppnås behövs att alla nödvändiga och befintliga resurser inom organisationen samarbetar och utnyttjas.