Hur dokumenterar sjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning patientens avföring och mag/tarmstatus? – Hur stort är ett stort A? Del II.

Abstract

Introduktion: Problematiken kring mag/tarmkanalen blir ofta förbisedd och ges lägre prioritet hos patienter inom intensivvården på grund av den högteknologiska miljön och då det i första hand handlar om att hålla patienten vid liv. Flera studier har visat på hur införandet av standardiserade dokument för bedömning av avföring förbättrat för patienter inom intensivvården. Vi vill nu undersöka om införandet av mag/tarmschema inte bara gör sjuksköterskor mer observanta på patienters mag/tarmproblem utan om det påverkar hur de journalför sina observationer. Syfte: Hur påverkar implementeringen av mag/tarmschema sjuksköterskans dokumentation av patienternas avföring och mag/tarmstatus på en intensivvårdsavdelning? Hur dokumenteras förebyggande åtgärder för mag/tarmfunktionen? Metod: Studien har en kvantitativ ansats och genomförs som en kvasiexperimentell design med pre-/posttest. I pilotstudien granskades ett stickprov av 10 respektive 15 % systematiskt utvalda journaler från en neurointensivvårdsavdelning i Sverige ett år före implementering av mag/tarmschema och ett år efter. Resultat: Pilotstudien visar på att det inte blev någon signifikant skillnad i dokumentationsfrekvens och tid till första dokumentation av mag/tarmstatus eller elimination efter införandet av mag/tarmschema. Diskussion: Efter vad som framkommit i pilotstudien och i relation till den forskning vi läst anser vi att det finns ett behov av att standardisera vården kring patienters mag/tarmproblem. Införande av en bedömningsskala vilket inte ingick i mag/tarmschemat skulle kunna standardisera dokumentationen och ge klara fördelar såsom snabbare insättning av adekvat behandling, ökat välbefinnande, minskat lidande för patienten samt kortare vårdtider. Konklusion: Trots att inga signifikanta skillnader framkom tenderar implementeringen av ett mag/tarmschema att öka dokumentationen avseende frekvens och variation i beskrivningar av mag/tarmstatus och avföring. Samt att problematiken kring mag/tarmstatus och avföring hos patienter inom intensivvården observeras och journalförs tidigare.