Variation till trots En studie om the steadiness hypothesis giltighet i relation till bedömning av muntlig språkförmåga

Abstract

I denna uppsats har jag prövat the steadiness hypothesis vilken är en grundhypotes inom den s.k. processbarhetsteorin utarbetad av Pienemann (1998). Processbarhetsteorin försöker kartlägga och beskriva de grammatiska utvecklingsstadier som inlärare, oavsett förstaspråk, går igenom på sin väg mot målspråket. The steadiness hypothesis giltighet är avgörande för huruvida teorin kan tänkas användas i olika typer av språkbedömning då den går ut på att det utvecklingsstadium en inlärare befinner sig på är stabilt – oavsett situation. Uppsatsens syfte har varit att, genom att låta fyra svenska som andraspråksinlärare samt en svenska som modersmålstalare utföra fyra olika kommunikativa uppgifter, undersöka om det utvecklingsstadium enligt processbarhetsteorin de befinner sig på är stabilt oavsett typ av kommunikativ uppgift. Skulle informanterna ge prov på att befinna sig på olika utvecklingsstadium i olika uppgifter skulle man behöva diskutera hur lämpligt det är att använda processbarhetsteorin som bedömningsverktyg. Uppsatsens resultat visar att man kan argumentera för the steadiness hypothesis och därmed också för processbarhetsteorins giltighet. Däremot förutsätter stabiliteten en viss variation eftersom man inom varje utvecklingsstadium också kan tala om en progression