Vilken hållbar utveckling? En studie av ryska och svenska studenters uppfattningar av begreppet hållbar utveckling

Abstract

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använt över hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olika aktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlösta konflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare på lokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Hur universitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemet är ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning. Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studenters uppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjliga förklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör. Platserna som har valts för undersökningen är St. Petersburgs statliga polytekniska universitet i St. Petersburg, Ryssland, och Chalmers tekniska högskola AB i Göteborg, Sverige. De utbildningar som har valts är civilingenjörsprogrammen Industriell och civil byggnad och Stadsbyggnad i Ryssland och Väg- och vattenbyggnad i Sverige. Tidigare forskning kring skiftande uppfattningar av begreppet presenteras och ett teoretiskt ramverk för att kategorisera uppfattningar ställs upp. Som metod används semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier av universitetens mål och kursplaner för kurserna "Ekologi" och "Miljö- och resursanalys för hållbar utveckling". Resultaten analyseras och jämförs utifrån det teoretiska ramverket. Vi drar slutsatsen att det finns stora skillnader mellan de ryska och svenska studenternas uppfattningar, men även några likheter. Få ryska studenter känner till begreppet hållbar utveckling och prioriterar ekonomisk utveckling och tekniska lösningar. De svenska studenterna, däremot, känner till begreppet hållbar utveckling och prioriterar miljön och livsstilsförändringar. I båda länderna anses både staten och medborgarna ha ansvaret för att uppnå hållbar utveckling. Hållbar utveckling nämns i liten utsträckning på miljöutbildningen i Ryssland och i både Ryssland och Sverige tar utbildningen endast upp den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Vår bedömning är att begreppet inte är lika spritt i det ryska samhället som i det svenska och att skillnaderna främst beror på ländernas olika historia och socioekonomiska utvecklingsnivå och i mindre grad på kulturella skillnader.