"De något svagare barnen". En diskursanalys om diagnos- och bedömningsmaterial i förskolan

Abstract

Syfte: I förskolan används diagnos- och bedömningsmaterial för att dokumentera barn utveckling.. Ett vanligt förekommande material är TRAS- Tidig Registrering Av Språk som används till att kartlägga barns språkliga utveckling. Studien syftar till att synliggöra och analysera hur barn som anses ha språksvårigheter beskrivs i TRAS materialet. Frågeställningarna i studien är:

Vilka identitetspositioner finns i TRAS materialet?

Hur beskrivs åtgärder som föreslås för barn som anses ha språksvårigheter?

Hur legitimeras användandet av TRAS i förskolan?

Teorietisk ram och genomförande: Kritisk diskursanalys har använts i studien. Winther Jörgensen och Phillips (2000) menar att i diskursanalys hör teori och metod samman där socialkonstruktivism är grunden. Det finns ingen absolut sanning utan det finns istället olika sätt att förstå världen. I en diskurs innehar människor olika positioner av makt och allt förklaras och kategoriseras på ett särskilt sätt. Den kritisk diskursanalys visar på de olika förhållande av makt och identiteter i syfte att synliggöra och på så vis skapa möjlighet till att förändra ojämlikhet. Texter ses som återskapande eller nyskapande av diskurser. TRAS har studerats som en text där makt och identiteter lyfts fram.

Resultat: Barn som anses ha språksvårigheter beskrivs vara i negativa ordalag efter egenskaper. Jämförelse med det som anses vara den normala språkutvecklingen används. TRAS materialet utgår ifrån att synliggörandet av svårigheter skapar möjligheter till rätt stöd. Åtgärder för barn som anses ha språksvårigheter beskrivs likt det kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007) där barnet behöver ”hjälp” och ska kompenseras för sina svårigheter. Svårigheten förläggs hos individen och omgivningens påverkan bortses ifrån. Pedagoger i förskolan har makt att på kort tid bedöma vilka barn som har språksvårigheter.