Mål och åtgärder för en förbättrad läsförståelse. En diskursanalys av åtgärdsprogram

Abstract

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mål och åtgärder som finns i de åtgärdsprogram som är upprättade för elever med brister i läsförståelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande.

Teori och metod: Studiens kunskapsansats är diskursanalys. Diskursanalys innebär att man studerar samhällsfenomen där språket står i fokus och där språket inte bara återger verkligheten, utan även formar den. I studien är det texten i ett antal åtgärdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg används tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebär att text och tal studeras i syfte att se hur de används i olika sammanhang. Språket ses som ett medium för social interaktion och tolkningsrepertoarer används för att visa vilka yttranden som är möjliga i ett visst sammanhang.

Resultat: Studiens resultat visar på ett antal tolkningsrepertoarer. Perssons perspektiv användes för att sortera resultaten i ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Mest framträdande var det kategoriska perspektivet, men det fanns även inslag av relationellt perspektiv. De tolkningsrepertoarer som framträdde visade att eleven åtgärdades utanför klassrummet, fick arbeta mer enskilt med en annan lärare eller i en grupp på lägre nivå. Inkluderande intentioner som åtgärder på flera nivåer och ett synsätt att alla kan vara med i klassrumsundervisningen fanns, men var få. Eftersom studien gäller brister i läsförståelse fanns det en förväntning på att det skulle synas i åtgärdsprogrammen vilka teorier gällande läsförståelse och läsning som de grundade sig i, men innehållet i åtgärderna var litet. Åtgärderna hade mer organisatorisk karaktär. Färdighetsträning var vanlig och läsprojekt förekom. Eftersom den gällande läroplanen har ett tydligt sociokulturellt perspektiv på lärande och flera av de mål och åtgärder som fanns visade ett behavioristiskt synsätt framträder en konflikt mellan två kunskapssyner. Resultatet visade även att skolorna i studien skilde sig åt och att åtgärdsprogrammen på en och samma skola hade liknande mål och åtgärder.