Tillgång till handlingar inom EU:s institutioner. En studie av EU:s öppenhetsförordning 1049/2001 utifrån sekretessgrunden skydd för privatliv och intetgritet
Sammanfattning
EU:s regler kring öppenhet har utvecklats från deklarationer, beslut
och fördragsbestämmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 en
lagstadgad rätt för medborgare att få tillgång till handlingar inom
EU:s institutioner. Nya rättsfall på området har förändrat
tillämpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-målet har
påverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 om
skyddet för privatliv och personuppgifter skall förstås. Istället för
att göra en riskbedömning om den potentiella skada utlämnandet av
personuppgifter kan ha på skyddet för privatliv har EU-domstolen
tolkat bestämmelsen i 4(1)b som en hänvisning direkt till förordning
45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har även fastslagit
att personnamn skall anses vara personuppgifter. Detta har fått den
praktiska följden att EU:s institutioner har laglig grund att avslå
ansökningar om tillgång till handlingar i de fall handlingarna
innehåller personnamn. Dessutom aktualiseras ett antal bestämmelser i
förordning 45/2001 som strider mot bestämmelser i förordning
1049/2001. Detta får allvarliga följder för öppenhetens utveckling
inom EU och inskränker den lagstadgade rätt till tillgång till
handlingar som förordning 1049/2001 ska försäkra. Utvecklingen av
praxis har än en gång aktualiserat frågan om EU:s öppenhet och det
finns ett behov av att förändra förordning 1049/2001 för att kunna
fortsätta på det reformarbete i öppenhetens tecken som pågått inom EU
de senaste årtiondena.
Examinationsnivå
Student essay
Samlingar
Fil(er)
Datum
2012-10-03Författare
Festin, Ylva
Nyckelord
EU-rätt
Serie/rapportnr.
2012:99
Språk
swe