Show simple item record

dc.contributor.authorNolberger-Wallentén, Maria
dc.date.accessioned2012-10-04T09:43:15Z
dc.date.available2012-10-04T09:43:15Z
dc.date.issued2012-10-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30538
dc.description.abstractBakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan. Frågeställningar Hur ser personalens kommunikation ut? - Vilka kommunikationsformer används? - I vilka situationer kommunicerar personalen? - Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut? - Vilka kommunikationsformer används? - I vilka situationer kommunicerar barnet? - Vilket syfte har barnets kommunikation? Teori I studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen. Genom att studera vad som sker mellan personer som kommunicera lyfter studien fram vad samspelet består av samt kontextens bety-delse för kommunikationen. Barnets och personalens kommunikation studeras och analyseras utifrån syfte, situationer och kommunikationsformer. Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats. Metoden som använts i föreliggande studie är att genom film fånga vad som sker i kommunikationssituationerna mellan barnet och personalen. Studiens empiri består av 39 filmade sekvenser. Resultat Undersökningen har visat att personalen och barnet kommunicerar med varandra i många olika situationer. Syftet och kommunikationsformerna skiljer sig dock åt. Personalen arbetar medvetet med att få kommunikationen att fungera. Barnet är mera begränsad och egocentrisk i sin kommunikation. Genom en medveten kunnig personal ges barnet i studien de förutsätt-ningar som behövs för att kommunikationen ska fungera. Att ha en funktionsnedsättning i den kommunikativa förmågan innebär inte att det blir till ett funktionshinder.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT12-IPS-19 SPP600sv
dc.subjectalternativ och kompletterande kommunikationsv
dc.subjectAKKsv
dc.subjectautismsv
dc.subjectkommunikativa kompetensersv
dc.subjectsociokulturellt perspektivsv
dc.subjectfunktionsnedsättningsv
dc.titleAtt tala utan tal. En studie om alternativ och kompletterande kommunikationsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record