ANPASSAT MYNDIGHETSSPRÅK – En undersökning av hur lättläst myndighetssvenska fungerar i praktiken

Abstract

I dagens informationsrika samhälle är det vitalt att kunna läsa väl och ha en god läsförståelse. Många gånger fordras att man kan läsa, förstå och agera utifrån en mängd olika texter, många gånger utan att ha fått träning i det. Men alla är vi inte lika bra på att läsa och förstå det vi läser. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer anpassade versioner av myndighetstexter från oanpassade versioner med samma innehåll och från samma myndighet. Med anpassade versioner avses textversioner som är skrivna på lättläst svenska i syfte att underlätta för läsare som av olika anledningar har svårt för läsning, och med oanpassade versioner avses texterna som de ser ut i sin normalversion utan anpassning till att vara lättlästa. Jag vill dessutom se ifall de förändringar som gjorts i de anpassade versionerna rättar sig efter de råd som finns om hur lättlästa texter bör se ut i syfte att underlätta för läsaren. Av resultatet framgår bland annat att de lättlästa versionerna har ett lägre Lixvärde i jämförelse med normalversionerna. Vidare framgår att lättlästversionerna tenderar att ha kortare ordmedellängd än deras oanpassade motsvarigheter samt att de lättlästa versionerna är kortare överlag och innehåller färre antal meningar. Sammantaget kan det konstateras att de förändringar som gjorts i de anpassade versionerna följer, i det stora hela, de råd som finns om hur lättlästa texter bör se ut i syfte att underlätta för läsaren. Dock finns det rum för förbättringar som hade gjort de lättlästa versionerna ännu mer lättlästa för oinsatta samt ovana läsare.