En narrativ retrospektiv analys om drömmar om ett arbetsliv efter gymnasiesärskolan

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats – från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum. • I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats? • Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet? • Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor? • Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat?

Teori: Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv.

Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer.

Resultat: Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete. En viktig förutsättning för att övergången fungerade var föräld-rarnas hjälp. Studien visar på särskolans problematik: att förbereda en exkluderad grupp för inkludering i samhället. I särskolan råder parallella synsätt, vilket gör att eleverna inte förbe-reds korrekt för ett arbetsliv. Genom att ställa låga krav på särskolans elever förbereder man snarare eleverna till ett fortsatt hjälpberoende. Diskussioner kring framtida möjligheter till ett bra arbete genomsyrar inte skolans verksamhet. Förberedelser för ett steg in i arbetslivet görs enbart i samtal med praktiksamordnaren. Genom att diskutera framtida arbetsplatser mycket tidigare skulle man kunna ge särskolans elever en möjlighet till en framtida inkludering i samhället.