Books / Böcker (Institutionen för kulturvård)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31442

Browse

Now showing 1 - 20 of 49

Om konsten att bränna tjära: Småskalig tillverkning av furutjära
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet, 2025) Lindblad, Linda; Källbom, Arja; Fredriksson, Niclas; Lindblad, Linda
Tjära, en bibliografi: Version 1:2025
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet, 2025) Lindblad, Linda; Fredriksson, Niclas; Källbom, Arja; Ottosson, Katarina; Kåks, Helena; Linda, Lindblad
SYDSVENSKT KORSVIRKE I. Bibliografi och forskningsöversikt med nordiska utblickar
(2024) Ranby, Henrik
This study is a bibliography and research overview about half-timbered building traditions in the towns and rural areas of Southern Sweden, primally the counties Scania (Skåne), Halland and Blekinge (until 1658 a part of Denmark) but also in other parts of Southern Sweden. The study is the first report from a research project in progress and identifies 504 books and articles about, or partly about, the subject, most of them written in Swedish. For comparison, some relevant texts in English, German, Norwegian and Danish are also included. The study has three main chapters after a short introduction. First comes a partly commented alphabetical bibliography, then follows a bibliography in which the same texts are organized geographically under countries, counties, towns and, for texts concerning Scania, the jurisdictional districts called ”härad”. The last chapter is a chronological research overview on half-timber i southern Sweden, which also gives the main content to the English summary. The major result of the study is that a lot has been written on the subject half-timber i Southern Sweden since the 1900th century, mainly in art history, ethnology, archaeology as well as in local overviews. Many of the texts, however, are short, published locally and outside the universities. In some of them, the pictures (drawings or photographs) give us the most interesting information. The knowledge is fragmental and there have been few attempts to compare the examples, draw general conclusions and to write a solid overview.
Trä: Virkeskvalitet förr och nu
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Thörnqvist, Thomas; Småsågarna
Styrelsen för Sveriges Småsågares Riksförbund beslutade hösten 2020 att ta fram en handledning för hur man lämpligen skall välja skogsbestånd, avverka, hantera, såga och vidareförädla virke för byggnadsvårdande ändamål. Thomas Thörnqvist, som är utbildad skogsarbetare, maskiningenjör, civiljägmästare, Skog. Dr. och professor emeritus i virkeslära vid Linnéuniversitetet, har sammanställt kunskaper nedtecknade från 1700-talet till idag inom byggnadsläror, träteknologiska och skogliga skrifter samt modernare forskningsrapporter. Utifrån denna kunskap har han även givit förslag på hur man i dag skall välja virke för restaurering av kulturbyggnader. Boken vänder sig till såväl studenter som yrkesverksamma inom skogsbruk, sågverksindustri, träteknologi, produktion, husbyggnad och byggnadsvård.
Tillverkning av traditionella räfsor
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Lindberg, Anders; Kåks, Helena
I Sverige finns tre huvudtyper av traditionella träräfsor: räfsor med helt, kluvet respektive stagat skaft. Slöjdaren Anders Lindberg utforskar här metoder för tillverkning av räfsor med helt respektive stagat skaft. Arbetet har bedrivits genom studier av traditionsupptecknngar/frågelistsvar, studier av äldre räfsor i privata och museisamlingar, möten med äldre räfstillverkare och eget praktiskt arbete. Resultatet är detaljerade beskrivningar av och reflektioner kring tillverkningsprocesser i syfte att utförligt belysa dessa men också göra det möjligt för intresserade att själva tillverka räfsor av traditionell typ. Undersökningen har genomförts inom ramen för ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet.
Att skapa historia i herrgårdslandskap: Stora Eks gård i Västergötland före 1800-talet
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Lange, Ulrich; Kåks, Helena
Vad skiljer ett historiskt bondelandskap från ett adligt feodalt sådant? I den här boken tas olika metoder upp för att svara på den frågan. Metoderna behandlar hur man kan gå till väga för skapa historia om såväl landskap som bebyggelse under olika tider och där Stora Eks gård i Västergötland tjänar som exempel. Herrgårdsbyggnaderna på Stora Ek är välkända som en välbevarad kulturmiljö från rokokostilens tidevarv under 1700-talet. Med sina höga arkitektoniska kvaliteter blev Stora Ek redan på 1960-talet utsett till byggnadsminne. Det historiska landskapet har däremot varit mer dolt men lyfts i den här boken också fram för att kunna bilda grund för vidare historiska studier i det feodala herrgårdslandskapet. Författaren Ulrich Lange är docent i konstvetenskap och professor i kulturvård med inriktning mot bebyggelsehistoria. Han har i sin undervisning av studenter ofta använt den intressanta och välbevarade miljön på Stora Ek som studieobjekt.
Rötter i rörelse - kulturarv på trädgårdens marknader
(Palaver press, 2024) Saltzman, Katarina; Sjöholm, Carina; Westerlund, Tina
Känn doften av en gammaldags ros, smaken av en kålrot som odlats i generationer eller vandra i trädgårdsmästarens fotspår i en historisk trädgård! Den här boken handlar om hur växter, trädgårdar och trädgårdshantverk i vår tid görs till kulturarv och tar plats på marknader av olika slag. Här pågår ett ständigt prövande av vad som i olika avseenden betraktas som vitalt nog, appellerar till aktuella trender, har tillräckligt intresseväckande namn eller på annat sätt är gångbart. Utifrån en rad exempel på kulturarvsträdgårdar och kulturarvsväxter diskuterar författarna Katarina Saltzman, Carina Sjöholm och Tina Westerlund relationen mellan marknad och kulturarv, och i vad mån marknaden rentav kan vara del av en bevarandestrategi.
Ménards metod: Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Jönsson, Lars-Eric; Andersson, Göran; Bentz Høgseth, Harald; Qviström, Linda; Gustavsson, Karin; Almevik, Gunnar; Petersson, Bodil; Almevik, Gunnar; Jönsson, Lars-Eric
Ménards metod undersöker metoder för bebyggelsehistorisk forskning. I sin helhet visar bokens bidrag flera sätt att ställa frågor till bebyggelse: Varför ser det ut som det gör? Med vilka tekniker, verktyg och kunskaper byggdes husen? Hur kan vi utifrån byggda miljöer undersöka människors vardagsliv? Vad betydde den för människor, nu och då? Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna? Målsättningen är emellertid inte svaren i sig utan hur vi kommer fram till dem. De empiriska insikterna som läsaren får med sig kommer så att säga på köpet. Men det är metodutveckling vi är ute efter. Med vilka metoder kan vi förstå bebyggelse?
Kompostering i historiska trädgårdar och parker
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Flinck, Maria; Sjöberg, Catarina; Kåks, Helena
Skriften är ett kunskapsunderlag om kompostering i historiska trädgårdar och parker. Den syftar till att utveckla historisk och praktisk kunskap. Det görs dels genom att utforska historien, dels genom att dokumentera och utveckla fungerande metoder för småskalig kompostering i historisk miljö. Förhoppningen är att skriften ska komma till praktisk nytta för nutida anläggningar som vill cirkulera organiskt material och kanske även visa historiska komposteringsmetoder.
Dokumentera trädgårdens skötsel: En handledning från planering till sammanställning
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2023) Blom, Jeanette; Ottosson, Katarina; Kåks, Helena; Ottosson, Katarina
Skriften är en handledning för den som arbetar i en kulturhistoriskt värdefull trädgård och vill dokumentera sitt arbete i vardagen. Dokumentation av trädgårdens skötsel är viktig av flera orsaker. Den fungerar som ett planeringsverktyg, underlättar det dagliga arbetet, bidrar till kunskapsöverföring vid personalbyten och får snart ett historiskt värde. Ett urval av möjliga dokumenteringsverktyg presenteras och vikten av reflektion betonas: Vad gjorde jag och varför? Hur förhåller sig mitt arbete till det jag vet om trädgårdens värde? Skriften avslutas med tre goda exempel där trädgårdar av olika karaktär delar med sig av sina respektive dokumentationsupplägg och dokumenteringsverktyg.
Vård och beskärning av träd i äldre fruktträdgårdar
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2023) Morin, Henrik; Kåks, Helena
Att ta hand om äldre fruktträd i en kulturmiljö innebär en särskild utmaning. Varje träd måste vårdas och beskäras utifrån sina förutsättningar, men också i relation till den omgivande kulturmiljön. Skriften vänder sig till alla som arbetar med skötsel av kulturhistoriskt värdefulla fruktträd och fruktträdgårdar: trädgårdsmästare, antikvarier, förvaltare och ägare av parker och trädgårdar. Förhoppningen är att materialet ska bidra till att öka både medvetenheten om värdet av äldre fruktträd och fruktträdgårdar och kunskapen om hur de kan vårdas och utvecklas. Fokus ligger på de hantverkskunskaper som i slutändan är helt avgörande för ett gott resultat.
Tapetgrupper - anläggning och skötsel av 1800-talets blomsterplanteringar
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2023) Löfgren, Maria; Kåks, Helena
Skriften är ett kunskapsunderlag om blomsterplanteringar i trädgårdar under senare delen av 1800-talet. Den syftar till att utveckla eoretisk och praktisk kunskap kring framför allt tapetgrupper. Det görs dels genom att utforska historien, dels genom att dokumentera och utveckla fungerande metoder för anläggning och skötsel. Förhoppningen är att skriften ska komma till praktisk nytta för nutida anläggningar som vill blomstra i 1800-talets anda.
Drivning av blomsterlök: Trädgårdshantverk på Prins Eugens Waldemarsudde
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad, 2023-06) Ottosson, Katarina; Kåks, Helena
Drivning av blomsterlök till snittblommor har pågått på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm sedan 1901. Den småskaliga drivningen med sin långa historia saknar motsvarighet i landet. Waldemarsuddes chefsträdgårdsmästare Marian Rydberg är idag den enda som till fullo behärskar det avancerade hantverket som bland annat innefattar kyllagring i flera steg. Katarina Ottosson, gästhantverkare vid Hantverkslaboratoriet under 2022, har dokumenterat hela processen i ord och bild.
Forskningsprojektet Södra Råda timmerkyrka: Att forska i hantverk
(Hantverkslaboratoriet, 2022) Almevik, Gunnar; Melin, Karl-Magnus; Bygdén, Bengt; Helje, Mattias; Persson, Christina; Samuelsson, Börje; Bonnier, Ann Catherine; Hedlund, Hans Peter; Lindblad, Linda; Anna, Lokrantz; Södra Råda Akademien, Byggnadskultur/Svenska byggnadsvårdsföreningen
Södra Råda medeltidskyrka brann ner 2001. Tidigt bestämdes att kyrkan skulle återuppbyggas. Rekonstruktionen har gjorts i form av ett hantverksforskningsprojekt där hundratals yrkesverksamma varit delaktiga. Projektet har gett upphov till och förmedlat kunskaper om medeltida timmerkonstruktioner som ligger till grund för vården av befintliga medeltida byggnader i Sverige och internationellt. Publikationen belyser både den hantverksvetenskapliga forskningen och olika aspekter av hantverket och materialen, som byggprocessen, kluvet virke, smidda spikar, stavspån, timrade konstruktioner, fönsteröppningar mm.
Betong: material, konstruktion, åtgärder, skador, arkitektur, historia
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2022) Ahlberg, Sven Olof; Löfgren, Eva
Boken samlar några av Sveriges mest sakkunniga forskare och yrkesverksamma i ämnet betong. Den förmedlar aktuell forskning och konkret handledning i frågor som rör historiska betongkonstruktioners vård och underhåll. I nio kapitel behandlas materialets sammansättning och bakgrund, dess arkitektoniska och konstruktiva egenskaper, de vanligaste undersökningsmetoderna och skadorna samt beprövade metoder för att renovera, restaurera och konservera. Att betong är ett industriellt framställt, komposit material gör det särskilt svårt att underhålla och restaurera - det finns nästan lika många betongsammansättningar som det finns historiska byggnader. I dag befinner vi oss dessutom i en situation där många av efterkrigstidens betongkonstruktioner har nått gränsen för sin tekniska livslängd. Nu krävs samarbete och krafttag av hantverkare, antikvarier, arkitekter, ingenjörer och fastighetsägare.
Oregelbundna tapetmönster: Alternativa metoder för mönsterpassning
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad, 2022) Korn, Mirjam; Kåks, Helena
Syftet med studien, som genomförts som ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, är att fördjupa kunskapen om alternativa metoder för att rapportera tapetmönster. Arbetet är också tänkt att bidra till en diskussion om hur hantverket och tapeterna kan utvecklas. Författaren har dels undersökt hur yrkesverksamma mönsterformgivare arbetar, dels reflekterat över egna erfarenheter av sådana metoder. Huvudfokus ligger på en nutida metod, i studien kallad "tunnel", som används för mönsterpassning av tapeter sidledes. Mönsterrapporten utformas då så att tapetvådernas mönster kan länka i varandra på fler ställen än vid traditionell rapportering. Genom att tillämpa metoden vid återskapande av historiska mönster som tryckts med äldre tekniker kan mycket av förlagans oregelbundenheter bevaras. Vid nyskapande av tapetmönster bidrar denna metod till att maximal variation uppnås även i ett litet mönster. Metoden bidrar på flera sätt till ökad hållbarhet. I båda fallen kan tapeten monteras med tät passning, vilket minskar pappersåtgång, sparar resurser och är enklare och mer ekonomiskt för brukaren. Författaren är formgivare och kulturmålare, verksam i egen firma.
Dekorativt 1700-talssmide: Att tolka formspråk genom hantverksanalys
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2022) Lind Jensen, Jokum; Kåks, Helena
Arbetet har genomförts som ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet. Det vidgar genom olika undersökande processer förståelsen av det svenska dekorativa smidet. Tre delundersökningar ingår: 1. En litteraturbaserad undersökning av en rad frågor, bl a den stilmässiga påverkan och tolkningen av den franska rokokon, smedernas och arkitekternas ömsesidiga förhållande, hur olika smeder tolkar tekniker olika, hur välljärnet skiljer sig från det moderna stålet och hur detta kan påverka teknik och design, generella restaureringsmässiga frågor etc. 2. Dokumentation, beskrivning och tolkning ur ett hantverksperspektiv av tio smidesalster från 1700-talet. 3. En praktisk undersökning där en reproduktion av ett rokokogaller tar form med med utgångspunkt i de dokumenterade smidesalstren. Författaren är restaureringssmed med lång yrkeserfarenhet.
Hästredskap för hållbar parkskötsel
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2021) Berg, Siri; Kåks, Helena; Gunnebo Slott och Trädgårdar
Skriften beskriver utveckling av tre hästredskap för hållbar parkskötsel: en pallyft, en grusharv och en gräsklippare. Den tar även upp olika aspekter av hållbarhet i relation till användning av brukshästar i en historisk parkanläggning. Författaren är brukshästkusk, vid tiden för undersökningens genomförande verksam vid Gunnebo Slott och Trädgårdar.
Handledning för dendrokronologisk undersökning i kyrkobyggnader
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2021-06-30) Lindblad, Linda; Svenska kyrkan
En handledning om vad den dendrokronologiska metoden är och hur den kan tillämpas på ett varsamt sätt i kyrkliga miljöer. Handledningen syftar till att ur ett antikvariskt perspektiv stödja en god praktik i användandet av dendrokronologi i det bebyggda kyrkliga kulturarvet.
Lagga med förindustriella metoder
(Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet, 2021) Moen, Beth; Kåks, Helena

Browse

Recent Submissions