dc.contributor.author | Reuterberg, Kristina | sv |
dc.contributor.author | Cardestig, Ulrika | sv |
dc.date.accessioned | 2012-11-23T15:45:50Z | |
dc.date.available | 2012-11-23T15:45:50Z | |
dc.date.issued | 2012 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/31510 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
Vårt syfte har varit att undersöka och problematisera kunskap och lärandet som sker på
hantverksprogrammets frisörinriktning, textil design samt estetiska programmets bild och
formgivningsinriktning. Kännetecknande för den kategori av elever som står i centrum för
vårt intresse är att de är högpresterande inom sina karaktärsämnen men har svårigheter att nå
målen i de teoretiska gymnasiegemensamma ämnena. Vår studie behandlar frågeställningar så
som: Vad kännetecknar den kunskap som står i fokus på gymnasieskolans praktiska och
estetiska program? Vad är utmärkande för lärandet i dessa ämnen och hur går
lärandeprocesserna till? Vi ville också finna ut vilken roll pedagogen har på dessa
program.Vår valda metod är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer av lärare och elever
på två olika skolor i Västsverige för att undersöka vår frågeställning. Vår teoretiska ram har
varit sociokulturell lärandeteori samt mästarlära. Litteraturen behandlar lärande med kroppen,
kunskapssyn och flera pedagoger av betydelse för lärandet i pragmatiskt inriktat kunnande.
Resultatet pekar mot att det är viktigt för eleverna ifråga att ha valmöjligheter i arbetet och att
de kan slippa sitta still. Att arbeta med bilder både som förklaring i instruktioner och i
utförande skulle främja denna elevgrupps lärande. Att få arbeta med händerna och att deras
arbeten synliggörs genom hela processen för att öka deras egen förståelse är betydelsefullt.
Eleverna upplevde inte att samarbete med andra ligger som grund i de teoretiska
gymnasiegemensamma ämnena utan menade att samarbete tränas och är en naturlig del av
lärandet enbart på den valda inriktningen. Lärandet på dessa program kännetecknas av ett
aktivt handlande där görandet är mycket viktigt.Undersökningen pekar på betydelsen av att
lärandet ansluter mot verklighetsförankrade mål samt att variation och elevinflytande i
uppgifter och i undervisningsplaneringen leder till utveckling. Detta är av stor vikt för att
uppnå mer stimulans i elevens lärandeprocess. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | Elevers lärandebehov | sv |
dc.subject | estetiska processer, | sv |
dc.title | ”Vad skall jag med andragradsekvationer till?” | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |