Kandidatuppsatser HDK (2012-2019)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31650
Browse
Recent Submissions
Item Säveån My Love – A Multispecies Story Through a River-and-Crafter(2020-01-23) Sundström, Elin; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkItem Fågelvägen till vintergatan tur och retur(2019-09-06) Edin, Stina Katarina; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkThrough an installation filled with imagination I have, in this weaving work, created power within myself, as well as given others the opportunity to embrace it. To accomplish this I have used material I have collected, weave sketches and the digital loom. My weaves have then been “connected” to each other with the help of braids, picked figures, tape, computer keys and ginger bread shapes to result in an installation with the name Fågelvägen till Vintergatan tur och retur. During the process I have also become more aware of how sound, light, body and text are part of my work.Item Från plan till volym(2019-08-05) Gustavsson, Ossian; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkDetta arbete har sin utgångspunkt i min fascination av ögats förmåga att läsa av och tolka 3-dimensionella former. Hur plan och yta blir till volym med hjälp av luftrummet mellan dessa. Hur ser det ut och hur går det till egentligen? Jag vill använda mig av denna fascination för att påverka betraktaren och därigenom hela uppfattningen av rummet.Item Hantverk som konstart(2019-08-01) Karlsson, Gustav; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkDenna rapport är en del i utformandet av ett konstnärligt förhållningssätt till hantverk. Det är en presentation av hur en konstnärlig process kan se ut då den grundar sig i varmsmidets karaktäristiska egenskaper. Den beskriver hur materialets egenskaper utnyttjas genom intuitivt hantverksmässigt formande och driver ett konstnärligt arbete framåt. Det konstnärliga arbetet har gått ut på att undersöka och gestalta någonting som från början inte formulerats i ord. Detta sker genom en rundgång mellan handens formande, materialets förutsättningar, människans sinnen, hennes upplevelser, tolkning av dessa och tillbaka till händernas formande. Rapporten för en diskussion som grundar sig i påståenden formulerade i två förarbeten och de praktiska erfarenheter projektet gett. Diskussionen behandlar olika konstnärliga och estetiska kvalitéer och hur dessa genom material och teknik uppstått. Den beskriver både idébaserade och visuella värden. Det praktiska arbete diskussionen grundar sig i och det konstnärliga förhållningssättet som undersökts har resulterat i tre smidda former som alla får sitt uttryck genom smidesteknikers karaktäristiska påverkan av järn. De ramas in och avslutas av tunna färgglada trådramar. De tre formerna är en serie på temat människan där de avser gestalta olika delar i människans väsen.Item Where am I?(2019-07-31) Warren, Andrew; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkA project based on the idea of communication through objects, and an investigation into how objects interact with the world around them. The aim of this project was not to create a functional piece of furniture, but to investigate how an object can create an experience for the user or viewer; how an object can inspire feelings or ideas in the people around it. Inspired by research into the atmosphere is created in books, film and theatre two simple but unusual pieces of furniture grew into a room; a room into a house; and a house into the story of a life.Item Det fria(2019-07-15) Falk, Matilda; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkPeople seem to prefer symmetrical vegetables and clothes that do not bleach in the sun. I have a feeling that we today often value the "unnatural" over the perishable and organic. Have we forgotten who we are and what actually makes us happy? To me, nature and crafts are connected. I think the handmade is the opposite to the industrially fabricated that characterizes the efficient society of today. The modern man's separation to nature fascinates me on a philosophical level. I believe that we have separated ourselves from nature to the extent that nature often is perceived as foreign – which makes it difficult to feel a connection. We talk about nature as if it is something external, something we ourselves are not part of. In textiles I want to portray my own imaginary, playful and utopian island. – Full of organic expressions along with the sense of harmony. The small details are of great value. In this miniature landscape I also want to manifest slow craftsmanship.Item Come get your honey(2019-07-12) Junebro, Anette; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkMy aim was to shape the body with a processed material as essence. With the help of "Come get your honey" a theme, I have experimented with the textile surface and shaped it on a body. From "Come get your honey" I have taken inspiration from the honeycomb and the hexagon's shape. There I found depth, surface, structures, textures, honey caves and cavities to explore. I found tactility and sensuality in the song "Honey" by the music artist Robyn, and the world of bees; such as honey, pollen, wax and body coating. The experiment has been the core. Curiosity about the possibilities of the textile material has been a method, where I have focused on creating textures on the surface. I have asked myself: What if I do this? Shaping a body with a processed material as essence was, among other things, for me to convey the everyday miracles - and I have used the diligent bees and the contents of "Honey" as reason. But also note that it is a delicate border between presence and absence of life. At present, there is a threat. The Honeybee society are knocked out, which in turn affects us humans and our lives on earth.Item Veck, volym - Varelse(2019-07-12) Strömberg, Jamilla; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkThis thesis is a description of my exam work. It was a material exploration, with folds and volume as a starting point, and the idea of a creature. I was sculpting with textile on a body. Technics were formerly smocking and hand stitching. The result was a costume/skin and a movie.Item Svartmögel(2019-07-12) Lundkvist, Martina; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkMy exam work is centered around two tracks or “systems”: the House and the Text. It consists of two material manifestations - one is a kind of concrete poem depicting a blueprint/map of a house, where lines are replaced by words. The other is a fabric with screen printed text on it. The name of the work is “Black mold”, which refers both to the mold species but also to a wider definition; strange things happening in a house.Item I dina ögon finns alla stjärnor(2019-07-11) Hulebäck, Fanny; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkThere is a little lady sitting at the bottom of the lake, longing to see you again and keep you close... My work started with a poem I wrote on a rainy day in November. A poem about love, longing and a crippling sense of sadness. With my installation, I wanted to take the emotions from the poem and bring them into our world, as a fragment from a story. I created a place for reflection in a magical world, so similar to ours. I guide you, through stories of mythology and how it inspired my process. Working with a mix of textile and metal to build my character and the world she lives in.Item IRL 2K18(2018-08-16) Kallioinen Lundgren, Sara; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkJag använder ord, förkortningar och symboler för att fragmentariskt beskriva min samtid. 2018. Internet. Chattkonversationer. Känslor. Språket och sammanhangen är inte självklara för alla, och jag ser en mening i att inte alla förstår allt. Att exkludera vissa inkluderar andra. Orden och symbolerna blir till skulpturer i lera och till text på textil. Jag kombinerar traditionella tekniker med digitala för att få ett uttryck som påminner både om nutida grafisk design och klassiskt hantverk. Känslorna finns med redan i materialvalen och lägger till något mer. Textilens mjuka fibrer mot ordens hårda form. Som att ligga i sängen och vara arg. I mitt arbete undersöker jag min konstnärliga process i relation till begreppen material, känslor och kommunikation. Grundtanken var material + känslor = kommunikation men jag har kommit fram till att det inte är så enkelt. I processen blir det tydligt för mig att det finns olika grader av medvetenhet i mitt kommunicerande. Jag är inte ute efter att få fram ett specifikt budskap, utan hoppas att den som tittar kan läsa mina känslor genom mina verk. Jag letar efter en balans av tydlighet och öppenhet. Med materialen och känslorna styr jag min verbala och ickeverbala kommunikation. Vissa uttryck blir till av lerans egen språklighet. Eftersom materialen kräver tid så tvingas vi umgås och jag har inget annat val än att ge en bit av mig. Jag tror att alla känslor jag känner fastnar i materialet. Kan jag jobba medvetet med det? Kanske är målet att förstå min egen intuition. Min rapport handlar framförallt om psykets möte med materialen. Mina funderingar över vad som händer inom mig och samtidigt på ytan av materialet, vad kommunikation är och hur jag försöker styra både materialval, tema och teknik med mina känslor.Item Inanimate Humanity(2018-08-16) Summerton, Oskar; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkDet började i första kursen under tredje året på HDK, med ett objekt som liknade en lårbensprotes. Ett rent experiment där handsmidd koppar mötte en maskintillverkad stålkomponent. Denna ”protes” drog mig in i ett tema där det handlade om att ersätta mänskliga kroppsdelar med maskintillverkande komponenter, objekt utan liv som hjälper människan att bibehålla sitt liv. I början av examensarbetet var jag väldigt låst i tanken om att smida objekt eller ”kroppar” i koppar som skulle få gestalta den mänskliga kroppen. Tanken var att visa en sorts evolution från människa till cyborg där det första objektet var helt och hållet koppar, ”bara människa” och där det sista objektet i evolutionen var ett objekt helt och hållet i stål, så långt ifrån mänskligt som möjligt men fortfarande med mänskliga kvalitéer. När det kom till att kombinera de ”mänskliga” komponenterna med de maskinella tog det dock stopp. Jag såg inga naturliga lösningar för objekten jag skapat, de funkade som objekt men jag hittade inga självklara platser för dem på människokroppen. Jag tvingade mig ändå att göra en anordning för att fästa ett kopparobjekt mot en människokropp och då blev fästanordningen – som fick ett väldigt maskinellt uttryck - mer intressant än det ursprungliga objektet. Här valde jag att lämna de smidda objekten för att istället jobba vidare med den stilen. Mitt fokus hamnade då på att skapa maskinella objekt som genom att bäras på människokroppen var med och skapade en hybrid. Tidigare inspirerades jag av pacemakern, en liten apparat som opereras in för att stimulera hjärtat. Objekten jag tillverkat bibehåller den idéen, skillnaden är att mina objekt är påhittade, och saknar en riktig medicinsk funktion. Jag gillar hur det ger utrymme för fantasin att ta över och låter subjektet hitta på egna funktioner som objekten skulle kunna ha.Item Funderingar i marginalen(2018-08-16) Svensson, Magdalena; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkI detta arbete har jag fokuserat på hur jag genom att använda Photoshop och Illustrator kan skapa mönster och kollage som jag genom screentryck kan arbeta vidare med på lera. Som underlag för det digitala arbetet har jag använt egna broderier, teckningar och skulpturer. Därefter har jag experimenterat med hur jag genom att kombinera olika trycktekniker och lerans egenskaper kan skapa nya bilder och kollage på kakel. Parallellt med detta har jag, broderat, skulpterat och skrivit ut kollage på tyg. Jag funderar mycket på vad det är att vara människa, på tidsandan, på vad vi väljer att göra mot varandra, oss själva och vår miljö. Jag iakttar mina egna drivkrafter och sätter dessa i relation till det samhälle jag befinner mig i. Jag funderar kring effektivitet, långsamhet, nytta, nöje, kärlek, utanförskap, liv och död. Och jag gör detta genom att skapa bilder och iscensättningar inspirerade av sagor, myter, arketyper och känslor. Min skapande process är intuitiv och jag upptäcker nya samband medan jag arbetar med rytm, avstånd, upprepning, linje, färg, mönster, funktion och symbolik. Jag vet inte i förväg vilken väg skapandet skall ta och vilka nya bekantskaper och tekniker som skall komma till mig.Item Kommer du ihåg vad du åt till middag igår?(2018-08-16) Rönnholm, Kajsa; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkSom hantverkare utforskar jag tekniker och former. Jag jobbar med urnan som form och idé, och tänjer på min relation till dess skepnad. Jag utgår från den jämna symmetriska formen och jobbar vidare mot ojämnheter, rent figurativa former och abstraktioner. Storleken, ca en meter i höjd, samt den otvetydiga bruksassociationen som urnorna har är grundstommar i mitt arbete. Storleken ger mig en vid yta att måla på och plats för mina berättelser. Storleken gör även ett fysiskt intryck på dess beskådare, urnan blir en kropp som möter en annan kropp, tillsammans kan de relatera till varandra. Även om mina urnor saknar funktionen av att vara behållare för något, då de av praktiska skäl inte har någon botten, gör dess funktionella referens det ändå lättare för betraktaren att relatera till dem. Vi vet vad en urna är, vi vet vad den är till för. Vi känner dess form och behöver inte nödvändigtvis ifrågasätta den eller fundera över vad den är för något. Som konstnär lyfter jag upp fröet från marken till mitt finger och verkligen ser på det. Jag hittar ögonblick ur vardagen, fryser dem i tiden och detaljstuderar dem. Jag gestaltar dem på mina urnor genom att måla med engober och genom att rista med knivar. Hur skiljer sig berättelserna åt, beroende av hur jag väljer att låta dem träda fram? Som en filosof ställer jag frågor. Vem är jag och vilka är vi? Vem är jag i samhället och vem är samhället i mig? Genom leran undersöker jag världen vi lever i, genom att spegla förflutna händelser ur mitt liv. Jag djupdyker in i flyktiga ögonblick och detaljstuderar dem. De små frågorna i den lilla stunden förvandlas i och med stundens uppmärksammande till stora frågor. Jag är ute efter tankeprocesser, i mig och i andra, och inte nödvändigtvis svar.Item Currently Thinking About Love(2018-08-16) Kylén Collins, Julia; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkJag drivs av en nyfikenhet av vilka narrativ som kan mötas genom materialmöten och om dom kan skapa en gemensam berättelse. En lek med mina egna och betraktarens föreställningar kring ett material, färg eller en bild. Jag ser tyg som bärare av olika språk, värden och kontexter. Det har varit min utgångspunkt i detta examensarbete. Ur denna undersökning växte en berättelse fram. I fokus har tyger som framkallar kroppsliga förnimmelser och minnen varit. Textil som i sitt eget varande är laddat med känslor. Dessa tyger har med symaskin sytts på madrasskydd, tyget är klibbigt mot mina fingrar. I de mest intima har jag placerat mig, våra innersta känslor, viljor, rädslor och våra begär. I ett direkt uttryck blir verket även jag. En skavande komponent visar på något som inte kan hållas tillbaka längre, det sipprar ut. Genom komposition och textila collage har en bild vuxit fram.Item Ögonblick av närvaro(2018-08-16) Larsson, Hanna; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkMitt arbete handlar om närvaro, jag har genom olika arbetsmetoder virkat objekt som kapslat in min upplevelse av de ögonblicken. Virkningarnas gråblå monokroma nyanser skapar en underliggande ton av skörhet. Den svaga vibrationen balanseras av garnets öglor som låser varandra och bildar ett starkt sammanhållet material. Garnet har jag färgat i naturlig indigo; i processen kan jag skapa skiftningar och djup i materialet. Jag har valt blå för att färgen har två ansikten, den är lugnande men för mycket av den kan också göra oss otrygga. Min utgångspunkt för arbetet har varit att belysa handarbetets positiva påverkan på psyket i relation till en samhällsepidemi av psykisk ohälsa bland framförallt kvinnor. Arbetet har också kommit att berätta om virkningens historia. Den sträcker sig över två sekel. Fingrarna, pungen, spetsen och duken kopplar alla an till det kvinnligt kodade språk som vuxit fram ur damtidningskulturen. Jag har valt att att låta objekten förbli ofullständiga och obrukbara för att i det glapp som uppstår då något upphör att vara logiskt skapa en slags poesi.Item It must not be over yet(2018-08-06) Harbäck, Charlotte; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkTre veckor in i min utbytestermin blir min pappa sjuk. En skyddad tillvaro ruckas på och blir ersatt av en verklighet pendlande mellan hopp och förtvivlan. Att befinna sig långt bort och att leva med väntan på besked och beslut av sjukvården blir något jag får lära mig att hantera. Mitt mål med arbetet har varit att visualisera mina komplexa känslor kring hopp och förtvivlan under hans sjukdomsförlopp. Utifrån samtal jag fört med min pappa har jag utforskat hur jag kan omvandla en privat händelse till något visuellt och publikt. Viktigt har också varit att försöka implementera en vardag i visualiserandet för att sjukdomen drabbar så många, anhöriga inkluderade. I arbetet har jag utgått ifrån frågeställningarna: “Hur kan en genom ett konstnärligt utforskande gestalta en svår sjukdom?” och “Hur kan samtal kring livsförändring och anpassning omvandlas till en designpraktik?” Under arbetets gång har jag även arbetat med presentationen till publiken, för att verkligen få det privata samtalet att nå ut. En fråga som då tillkommit är: ”Hur kan rummet erbjuda sätt att framhäva de känslor jag vill nå mitt gestaltande?” Slutresultatet är 10 affischer som på olika vis abstraherar ett privat innehåll. Jag har jobbat efter att väcka en vilja hos någon som varit i samma situation som jag att vilja bearbeta, eller bara känna sig mindre ensam i känslostormarna. Ett mer personligt syfte jag arbetat efter är att få en djupare förståelse för vår egen dödlighet och den icke-kontroll vi måste acceptera i livet i kombination med att öka min konstnärliga visualiseringsförmåga. Titeln ”It must not be over yet” är översatt från en mening min pappa sa. Innan operation tänkte han att ”det kan inte vara över än”. Och, likt mitt projekt med alla dess experiment är vi långt ifrån sista sidan. Även om jag här visar mitt resultat, så kommer historien och viljan att visualisera den leva vidare.Item Psychic Reader(2018-08-06) Lundin, Therese; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkNär en personlig berättelse delas och möter andras erfarenheter blir det en del av ett kollektiv. Min ide var att samla personliga upplevelser med mer hypotetiska berättelser för att skildra fenomen i vår samtid. Små saker som kanske inte betyder någonting men som vi vrider och vänder på för att skapa någon slags mening. Hur man förhåller sig till omgivningen och hur man ibland vägrar att göra det. Eftersom jag har arbetat med serier tidigare ville jag använda mig av det formatet för det är lätt för många att ta del av, lätt att sprida och något jag själv vill fördjupa mina kunskaper inom. Mycket av det vi gör, gör vi för att förstå oss på omvärlden eller för att få omvärlden att förstå oss. Ibland finns det inget att förstå och ibland betyder samma sak olika för olika personer. Att vardagliga företeelser har dokumenterats genom historien ger oss en bredare bild av hur livet har sett ut. Små saker som är en liten del av våra liv men en stor del av vilka vi är som personer. Eftersom en del av detta arbetet är författande så är syftet också att skapa en liten verklighetsflykt, eller snarare att förankra rimligheten i att ha sina egna värderingar och perspektiv. Mina förhoppningar var att göra en längre sekvensiell bildberättelse. Jag hade en ide om en eskapistisk diskbänkrealism i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Jag ville utveckla min förmåga att skapa narrativ och även utmana mina egna ramar för hur en serie ser ut rent visuellt. Målet var att skapa en fysisk publikation. Jag ville rikta mig till personer som gillar att läsa serier, men vill också att fler ska upptäcka fördelarna med formatet.Item Tillåt mig / Allow me(2018-07-10) Cronström, Sofia; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkA project with the focal point on” doing” or” to do” in an artistic process. A process-based project where I tied knots from straps of recycled fibre materials and built on a textile form. I explored the freedom in my process by allowing myself and the form to grow by choosing randomly what materials to tie together randomly and where to build on the form. By trying to achieve a randomness in my process I allowed the project to develop in a freer way. The aim was to develop the experimental part of my artistic process and in what way randomness developed the work.Item Lagningsritualen(2018-07-10) Henriksson, Sara; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverkI have developed a framework which is the Mending Ritual to help me cut off my strong need of control in both my practical work and social relations. The ritual gives me a reason to meet new people and to enable a sense of intuition in my craft. By stepping into the role as a mender I am allowed to work in ways i normally wouldn’t, creating an opportunity for something unexpected to happen. As damaged garments are common in most people's lives I chose to have them as a central part in my project. Over the course of seven weeks I have visited people in their homes and mended their clothes while they have been wearing them. The immediate intimacy with strangers which the mending ritual involves has been uncomfortable at times but often followed by a feeling of comfort and trust. All of my mends are sewn by hand as it not only slows down the tempo but also keeps me and the wearer focused on the present - a challenging task for many in this day and age. I practise techniques within Visible Mending to give old garments new life and to demonstrate the beauty of a mend and alter the way it’s looked upon.