Att bli utvald - En kartläggning av utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg

Abstract

Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen. Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper. Dessa skilda arbetsmarknadsutfall har kunnat beläggas kvantitativt och experiment har visat att det finns ett samband mellan att ha ett svenskt namn och att bli kallad till intervju. Vidare har begreppet glastaket myntats för att beskriva hur kvinnor stöter på hinder för avancemang till ledande positioner i organisationer. För att studera utfallet av chefsrekryteringar avseende sammansättningen av olika grupptillhörigheter, kartlade vi andelen män, individer med nordisktklingande namn och andelen redan anställda inom Göteborgs Stad i gruppen som blev erbjudna en tjänst. Vi kartlade även sammansättningen i hela urvalsgruppen, avseende samma kategorier. Urvalet gjordes baserat på om individerna var formellt kvalificerade för tjänsten. Vi fann att män var representerade i ungefär lika hög grad i gruppen individer som blev erbjudna en tjänst, jämfört med hela urvalsgruppen. Individer med utomnordisktklingande namn var något underrepresenterade. Individer som redan var anställda inom Göteborgs Stad var överrepresenterade i den grupp individer som blev erbjudna en tjänst, i jämförelse med hela urvalsgruppen. Detta hör sannolikt ihop med att organisationen som princip främjar intern frivillig rörlighet, och att redan anställda premieras framför andra. Vår diskussion kring detta rör hur en sådan institutionell praktik kan komma att reproducera den rådande personalstrukturen och stå i vägen för målet att andelen kvinnor och utomnordiskt födda ska öka på chefsnivå.