Kvinnor med negativa förlossningsupplevelser - en kvantitativ studie

Abstract

Att föda barn är en unik händelse i kvinnors liv från vilken de kan bära med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning påverkar deras framtida välbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. Därför är ett viktigt mål att varje kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv händelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, är risk-faktorer. Ett samtal efter förlossningen kan hjälpa kvinnor att bearbeta förloss-ningsupplevelsen. Studien är en del av ett kvalitetsuppföljningsprojekt på ett sjuk-hus i västra Sverige. Syfte: Att undersöka hur många kvinnor på det omnämnda sjukhuset som hade negativa förlossningsupplevelser. Vidare var syftet att i gruppen kvinnor med nega-tiva förlossningsupplevelser undersöka paritet, förlossningsutfall, medicinska inter-ventioner, samt hur många kvinnor som erhållit och som hade önskemål om post-partumsamtal. Metod: En enkät konstruerades och gavs under en tidsperiod av sex månader till samtliga kvinnor tre till sex dagar efter förlossningen i samband med ett rutinmäss-igt återbesök på sjukhuset. På en tio-gradig skala fick kvinnorna skatta förlossnings-upplevelsen och följdfrågor ställdes om postpartumsamtal. Resultat: Tvåtusensexhundratrettiofyra kvinnor ingick i studien varav 1234 besva-rade enkäten. Elva procent (n=136) hade en negativ förlossningsupplevelse, det vill säga skattade 0-4 på skalan. En journalgranskning visade att i gruppen med negativa förlossningsupplevelser var 57,3 % förstföderskor. Förlossningsutfall var 46 % par-tus normalis, 13 % akut kejsarsnitt och 14 % vakuumextraktion. Tjugofyra procent av de 136 kvinnorna inducerades och 15 % hade en blödning som översteg 1000 milliliter. Förstföderskor var överrepresenterade i samtliga förlossningsutfall som avviker från det normala i jämförelse med omföderskor. Arton procent av kvin-norna hade enligt journalanteckningen fått ett postpartumsamtal. Femtio av 94 kvinnor, som inte fått postpartumsamtal, svarade nej på frågan om de önskade ett sådant. Slutsats: Trots att kunskap finns om prediktorer för negativa förlossningsupplevel-ser får enligt denna studie mer än var tionde kvinna en negativ förlossningsupple-velse. Förlossningsupplevelser är subjektiva och komplexa vilket innebär en stor utmaning för barnmorskor. Att majoriteten av kvinnorna, som inte haft postpar-tumsamtal, tackade nej till samtal är intressant och behöver studeras vidare.