Svenska som andraspråk. Möjligheter och hinder i andraspråksutvecklingen hos elever med lindrig utvecklingsstörning

Abstract

Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva lärares syn på andraspråksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om särskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som särskoleelever. Syftet är också att peka på skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva and-raspråksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesärskolan.

Teori: Studien är kvalitativ och är tolkad utifrån hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutikens främsta redskap är tolkning, vars syfte är att leda till förståelse. En grund för att förstå är för-förståelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lärdomar, känslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar på förförståelse, förståelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Metod: Studiens empiriska material bygger på halvstrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare år och i gymnasiesärskolan. Intervjumetoden kan beskrivas vara fråge-ställningar utformade i en intervjuguide. Frågorna kan vara fasta till sin karaktär, men inter-vjuarens omdöme kan avgöra hur stora avsteg som kan tas vid behov av uppföljning av frågor. Målsättningen med frågorna var att framkalla utförliga beskrivningar genom öppna frå-geställningar.

Resultat: Resultatet visar på tydliga skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva andra-språksundervisning i grundskolan respektive gymnasiesärskolan. Förutom att den aktuella gymnasiesärskolan saknar undervisning i svenska som andraspråk, saknar även lärarna kom-petens i ämnet. Även inom grundskolan finns tydliga skillnader i sättet att organisera andra-språksundervisningen. I en av grundskolorna placeras nyanlända elever direkt i vanliga klasser och undervisas av lärare utan Sva-kompetens. I den andra grundskolan ges eleverna undervisning i förberedelseklass som ett första steg. Resultatet visar också att samtliga lärare menar att det förekommer en stor spännvidd i elevernas språkliga förmåga avseende svenska. Kraven i grundsärskolans läroplan upplevs som lågt ställda, individualisering lyfts fram som betydelsefull. Lärarna i gymnasiesärskolan bildar sig en egen uppfattning om elevernas språk-förmåga vid övergången till gymnasiet.