Hyssnamålet -En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet

Abstract

Detta är en undersökning om hur Hyssnamålet, den dialekt som talas i Hyssna i Västra Götaland ser ut idag hos de talare som föddes på 1920-talet. Frågeställningarna är följande: • Vilka drag av den dialekt som beskrivs i Landtmanson (1952) används idag av en person som föddes på 1920-talet, och som levt hela sitt liv i Hyssna? • Åt vilket håll har dialekten förändrats, mot standardsvenska eller mot någon annan dialekt? Kommer denna förändring fortsätta eller avstanna? • Vid en eventuell språklig förändring vad kan då vara anledningen till att dialekten har förändrats? Metoden som valts för denna undersökning är inspelade intervjuer för att bäst kunna se hur dialekten används idag. Urvalet är 4 stycken informanter som alla är födda på 1920-talet och intervjuerna är samtliga ca 20 minuter långa. I dessa intervjuer letade jag sedan efter de 20 språkliga drag som enligt Landtmanson representerar Västgöta-/Mark-/Hyssnamålet. På detta sätt framgick det att 15 av dragen används hos informanterna. Skillnaden är dock stor eftersom en av informanterna använder 15 av Landtmansons drag medans en annan endast använder två av dem. Det som informanterna byter ut dessa dialektala drag emot är standardsvenska och inte någon annan dialekt. Det pekar alltså mot att det i nuläget är standardsvenskan som är den språkliga varietet som påverkar uttalet hos de undersökta informanterna mest. Anledningarna till varför dessa 5 språkliga drag inte finns med i informanternas uttal idag kan bero på olika faktorer. De kan ha korrigerat bort sin dialekt i intervjuerna och detta kallar man för observatörens paradox. De skriftar alltså sitt språkbruk beroende på den situation de befinner sig i och beroende på hur formell en situation är. Den språkliga förändring som skett sedan 1920-talet kan ha gjort att dessa drag bytts ut till en mer standardiserad variant.